Civilsamhället

En demokrati stödjer inte de odemokratiska

Organisationer som ger uttryck för den typ av värderingar som Sveriges Unga Muslimer har gjort i sin praktiska verksamhet bör inte få några bidrag. Eventuella kryphål bör skyndsamt täppas igen, anser Jonas Lundgren (V). 

Tack vare en rejäl storm i media och de fakta som lades fram kring Sveriges Unga Muslimers (SUM) verksamhet, allt från inhyrda föreläsare till syn på demokrati och jämställdhet och kopplingar till Muslimska Brödraskapet, beslutade Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att inte bevilja föreningen bidrag.

Vi var många som såg det som en framgång att några av de organisationer vi upplevde saboterade vårt arbete för jämställdhet, demokrati och mot hedersnormer i segregerade områden, blev av med sina bidrag. Ära de som äras bör, i det här sammanhanget var det arbete som gjordes av bland andra Sofie Löwenmark extremt värdefullt.

Läs också

Den oönskade uppmärksamheten fick MUCF att backa från sitt tidigare försvar av Sveriges Unga Muslimer. SUM överklagade beslutet till Förvaltningsrätten som ålade MUCF att på nytt pröva bidragsutbetalningen. Med stöd av nya fakta från en rapport framtagen av Magnus Sandelin. I rapporten Organisationen Sveriges Unga Muslimer – ideologi och koppling till antidemokratiska miljöer skriver Sandelin bland annat:

Såväl SUM:s centralorganisation som olika medlemsföreningar har regelbundet de senaste åren bjudit in externa föreläsare och samarbetspartners vars ståndpunkter går på tvärs med kraven på demokratins idéer. Flera av dem har varit återkommande som föreläsare eller samarbetspartner.

Nu har Förvaltningsrätten kommit med sin dom i fråga om MUCF:s beslut att inte ge några bidrag till SUM och dessutom kräva att de betalar tillbaka delar av de pengar man tidigare fått. Förvaltningsrätten anser inte att MUCF har tillräckliga skäl för att neka SUM bidrag eller att kräva tillbaka bidrag som tidigare betalats ut.

”Domstolen har bedömt att föreningen har visat att organisationen vidtagit åtgärder mot de medlemmar och medlemsföreningar som agerat odemokratiskt och avbokat föreläsare som uttryckt odemokratiska idéer”, skriver Förvaltningsrätten i ett pressmeddelande om domen.

För oss som inte är jurister är det självklart så att vi bör lita på att förvaltningsrättens dom överensstämmer med gällande lagstiftning. Det innebär dock att processen måste fortsätta och att det ligger i MUCF:s intresse att överklaga domen till Högsta Förvaltningsdomstolen. För övrigt innebär det också, som jag ser det, att om även den högsta rättsliga instansen anser att det är förenligt med svensk lag att ge skattepengar till SUM bör de regelverk som gäller ses över.

Det finns en intressant sak att uppehålla sig vid i vad Förvaltningsrätten skriver. Det är den lilla detaljen med att SUM avbokat föreläsare som uttryckt antidemokratiska idéer. En förening som vill finansiera sin verksamhet med skattepengar bör naturligtvis inte behöva avboka föreläsare med antidemokratiska idéer, de ska inte bokas från början. Redan i den rapport som MUCF beställde av Magnus Sandelin skriver denne:

I Förvaltningsrättens dom från 2017-11-14 avfärdar domstolen en del av tidigare riktad kritik som MUCF lyft fram gällande olämpliga föreläsare som SUM bjudit in, dels på grund av att SUM avbokat föreläsarna efter kritik i medier eller att de av annat skäl slutligen inte deltagit i evenemanget (Abdullah Hakim Quick, Sheik Rateb Al-Nabulsi och Dr. Zaghloul El-Naggar), dels på grund av avsaknad av exempel på antisemitiska uttalanden från föreläsaren Yvonne Ridley.

Redan då fanns alltså tecken på att vissa föreläsare helt enkelt uteblivit. Kritik har påverkat SUM att avboka vissa föreläsare för att den mediala kritiken blivit för hård, men i andra fall har slumpen ”räddat” dem. Detta kan knappast ses som en förmildrande omständighet.

En organisation som bjuder in antisemiter som Yvonne Ridley, försvarare av självmordsbombningar som Jamal Badawi, homofober som Yasir Qadhi eller en person som Kamal El-Makki som både försvarat slaveri och uttryckt nedvärderande värderingar om kvinnor, bör inte få ett enda öre av skattepengar. Det borde vara en självklarhet i ett land som ser sig som en av världens ledande demokratier.

Just nu tar Sverige emot många människor som flytt undan krig och förtryck i länder styrda eller ockuperade av islamister. Hur förklarar vi för dem att den typ av värderingar de flytt från har fritt spelrum i Sverige och att så fort de blivit svenska medborgare och börjat arbeta och betala skatt i det här landet kommer de ha äran att vara med och finansiera dessa organisationer?

Ibland hänger regleringsbrev och lagstiftning inte riktigt med i Sverige. Jag förutsätter att det finns en bred enighet i både regering och riksdag om att organisationer med den typ av värderingar SUM ger uttryck för i sin praktiska verksamhet och vilka föreläsare de bjuder in, inte ska få några som helst bidrag. Om det finns luckor som gör att Förvaltningsrättens dom i det här fallet är korrekt i förhållande till regleringsbrev till MUCF eller i förhållande till svensk lag bör dessa kryphål täppas igen. Det ligger i en trovärdig demokratis intresse att göra det, och att göra det snabbt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.