Hedersvåld

En delseger vunnen – nu fortsätter kampen!

Vi som i åratal, och ofta i motvind, tagit kampen mot hedersförtrycket välkomnar det betänkande som presenterades i veckan och som innebär flera avgörande lagskärpningar, skriver Amineh Kakabaveh (V). 

I onsdags presenterades slutbetänkandet ”Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet” (SOU 2018:69). Regeringens utredare har bland annat haft i uppdrag att utvärdera hur de nya lagarna mot äktenskapstvång och äktenskapsresor tillämpats i praktiken, och att överväga förslag om att hedersmotiv för ett brott ska vara skäl för hårdare straff.

Redan i våras kunde jag presentera statistik över hur svårt polis och åklagare har haft att driva anmälningar om äktenskapstvång till åtal. Regeringens utredare pekar på samma problem och som förklaringar pekar de på målsägarens utsatta position och det tryck som familj och släkt utövar på henne.

Många gånger möter polisen vittnen i familjekretsen som snarare skyddar den misstänkte. Inte sällan har anmälningarna gjorts av någon utomstående (lärare, kurator etc.). Polisutredningar om äktenskapstvång är ofta resurskrävande och involverar ofta misstänkta som är bosatta utomlands. Utredningsbetänkandet pekar på behovet av kompetenshöjning hos de som utreder dessa brott och lägger förslag om att ett antal åklagarkamrar ska utveckla specialistkompetens. Utredarna föreslår också en ny straffbestämmelse om barnäktenskapsbrott och att utöka LVU (lagen för vård av unga) så att den också möjliggör utreseförbud för barn, i syfte att skydda dem från äktenskapsresor och könsstympning i utlandet.

I utredningen föreslås också att brott ska bestraffas hårdare ”om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder”. På samma sätt som brott med rasistiska motiv idag straffas extra hårt ska nu också brott med hedersrelaterade motiv ge en strängare påföljd.

Vi som i åratal, och ofta i motvind, tagit kampen mot hedersförtrycket välkomnar denna SOU-volym. Polis och rättsvårdande myndigheter har haft svårt att förstå hederskulturen vilket gjort att mord avskrivits som självmord. Sverige har förlorat många viktiga år genom att bråka om ifall hedersförtrycket överhuvudtaget finns, istället för att diskutera åtgärder. Nya lagar är en grundförutsättning för att kunna bekämpa hedersrelaterad brottslighet.

Men kampen mot hedersförtrycket kommer kräva ytterligare samhällsinsatser. Det handlar om att bekämpa den hederskultur som gör att mörkertalet för hedersbrotten är så stort och att offer och vittnen inte vågar medverka i polisutredningar.

Därför kommer det krävas stora utbildningsinsatser om hedersförtryck för skol- och förskolepersonal, socialarbetare, fritidspedagoger, anställda vid HVB-hem och andra som i sitt arbete möter de som är drabbade i hederskulturen. Ett ungt brottsoffer måste kunna räkna med att det finns vuxna utanför familjekretsen som kan lyssna och förstå. De ska veta att det svenska samhället finns också för dem.

Många tongivande samhällsdebattörer och politiker har under lång tid låtit bli att lyssna på de utsatta, för att istället relativisera, ursäkta och förminska hedersbrott. Stat och kommun har kastat pengar på religiösa organisationer, skolor och studieförbund som i sin verksamhet misstänkliggjort det brottsförebyggande arbetet mot hedersbrott. Och låter hedersförtrycket och könsförtrycket cementeras och upprätthållas genom könssegregering.

Det nya lagförslaget, där hedersbegreppet förs in i brottsbalken, sänder en viktig signal om att förnekelsens tid är över. Vi vann den debatten!

Nu fortsätter vi kampen. För jag och vi tycker att kampen mot diskriminering och förtryck i hederns namn är en feministisk och antirasistisk kamp.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.