Debatt
Infrastruktur
24 maj 2012 kl 07:00

Denna artikel publicerades för 7 år sedan

Elområden missgynnar södra Sverige

Uppdelningen av Sverige i fyra elområden slår hårt mot privatpersoner och företag i södra delen av landet. Den dyrare elen försämrar regionens attraktionskraft och arbetsmarknad.

Det här är en opinionstext

Sedan drygt ett halvår är Sverige indelat i fyra elområden, från norr till söder. Indelningen har lett till att elpriserna varierar över landet med högre priser i södra Sverige - elområde 4 - och lägre i norr. Detta drabbar både privatkunder och företag i Sydsverige. För näringslivet riskerar konsekvenserna att bli långtgående då prisökningen i kombination med stora och svårförutsägbara svängningar i elpriset äventyrar viktiga företagsinvesteringar i regionen.

I dagarna har Energimarknadsinspektionen publicerat en rapport om hur indelningen i elområden påverkat den svenska elmarknaden. Energimarknadsinspektionens rapport bekräftar den prismässiga snedvridning av elmarknaden som vi menar att indelningen lett till.

Samtidigt som Energimarknadsinspektionens rapport är välkommen, måste det understrykas att möjligheterna att dra långsiktigt hållbara slutsatser efter bara sex månader är begränsade. För det är just de långsiktiga konsekvenserna av elområdena som är det centrala. Minst lika allvarlig som prisökningen är den ovisshet som kommer av att elpriset i Sydsverige varierar i betydligt högre grad än tidigare. För tillverkande och elintensiva företag i södra Sverige uppstår därmed en långsiktig osäkerhet. Detta påverkar förstås också viljan för nya företag att etablera sig i regionen. Hur ska man våga göra stora investeringar när man inte kan göra tillförlitliga prognoser för en så avgörande utgiftspost?

Gränsdragningen mellan de olika elområdena kan ifrågasättas då den inneburit att all elproduktion av betydelse, inklusive samtliga kärnkraftverk, hamnat i elområde 1, 2 och 3. För att motverka elområdenas negativa konsekvenser krävs åtgärder. Vi förväntar oss att svenska staten agerar för att begränsa de negativa konsekvenserna genom att minska obalansen i konsumtion och produktion mellan södra och norra Sverige.

För det första måste statliga Svenska Kraftnät bygga ut stamnätet så att elöverföringen mellan nord och syd förbättras. Viktigast här är Sydvästlänken som självklart skulle ha stått klar när elområdena infördes. Istället har utbyggnaden präglats av förseningar. Nu är det än viktigare att Svenska Kraftnät slutför sitt åtagande med Sydvästlänken och ytterligare förstärkningar av stamnätet.

För det andra måste elproduktionen i södra Sverige öka. Det kräver att staten ger så bra förutsättningar som möjligt för de företag som är villiga att investera i elproduktion. Ett av de största hindren är de långa och kostsamma juridiska processer som i dag krävs för att få nödvändiga tillstånd för etablering av ny produktion. Det är inte ovanligt att dessa processer pågår i många år. Investeringsviljan minskar naturligen i takt med tilltagande byråkrati och medföljande kostnader.

Att införandet av elområden på sikt försämrar regionens attraktionskraft för företag och därmed möjligheterna till ekonomisk utveckling står klart. Frågan är hur mycket. Om ingenting görs är det i förlängningen södra Sveriges attraktionskraft, företagande och arbetsmarknad som står på spel.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.