Löner

Elitens karriärer bör inte styra föräldraförsäkringen

För Annika Elias är kvinnors karriärmöjligheter huvudfrågan. Men bara en liten del av den arbetande befolkningen gör "karriär". Anställda som inte gör karriär förlorar mycket lite lönemässigt på föräldraledighet. Att utforma regelverket så att det passar elitens karriärmöjligheter låter oklokt, skriver Per Kågeson i en replik till chefsorganisationen Ledarna. 

Ledarna beklagar att Utredningen om en modern föräldraförsäkring inte ville föreslå att föräldraförsäkringens månader ska delas lika mellan föräldrarna utan möjlighet att överlåta några dagar. Föreningens ordförande Annika Elias hävdar i Dagens Samhälle att utredaren sviker kvinnorna som fortsatt får sämre karriärmöjligheter än männen.

Annika Elias tycks ha missat att regeringen i direktiven anger att utredningen ska beakta principen om barnets bästa, alltså Barnkonventionens portalparagraf. Utredningen var således tvungen att avväga barnens behov mot de vuxnas intressen. 

Läs också

Ett problem med att driva kvoteringen till sin spets är att många kvinnor fråntas föräldrapenningdagar som inte kommer att utnyttjas av deras män. Det innebär att mammorna fortsatt tvingas bära huvudansvaret men får lägre ersättning och livsinkomst än idag. Mest påtaglig blir detta för lågutbildade kvinnor och kvinnor från utomeuropeiska länder. Statistiken visar att deras män är mest obenägna att utnyttja föräldraförsäkringen.

Ur utredningens betänkande kan man utläsa att de flesta män antingen inte tar ut någon tid alls eller förlägger merparten av sin pappaledighet efter den tidpunkt då barnet börjat i förskolan. Av alla dagar som pappor tar ut infaller nästan hälften efter barnets dagisdebut och i stor utsträckning i form av korta episoder med viss tyngdpunkt till sommarmånaderna och veckorna kring jul och nyår. Det handlar alltså om extra semesterdagar snarare än om att ta huvudansvar för barnet. Av männens dagar uttagna före ett års ålder utgörs nästan hälften av så kallade dubbeldagar då mamman samtidigt är hemma med ersättning från försäkringskassan. En minoritet tar dock ut så långa sammanhängande perioder att deras arbetsgivare kanske måste överväga att anställa en vikarie.

Dessa manliga strategier (i många fall i med stöd av kvinnorna) ger en antydan om hur en strikt 50/50-kvotering kan komma att hanteras av den majoritet av svenska folket som motsätter sig reformen. Jag sympatiserar emellertid med utredningens förslag om en tredelning av tiden som innebär att bara en tredjedel blir överlåtbar. Men för att det ska fungera behöver tiden utökas till minst 18 betalda månader. Annars tvingas en del kvinnor vara hemma längre än idag utan ersättning alternativt måste barnen börja på dagis före ett års ålder.  

Enligt utredningen anser genomsnittsvensken att barnen bör börja på dagis vid 24 månader. Två års föräldraledighet var också det krav som LO ställde i slutet av 1980-talet men som aldrig genomfördes därför att 90-talskrisen satte stopp för fortsatta reformer. Dessvärre föreslår inte utredaren fler månader med föräldraförsäkring.

Men för Annika Elias är kvinnors karriärmöjligheter huvudfrågan. Hon tycks inte förstå att bara en ringa del av den arbetande befolkningen gör karriär. Ledarnas 92 000 medlemmar utgör bara 1,9 procent av den sysselsatta arbetskraften. Även om det finns många chefer som inte är med i Ledarna så ger det en antydan om hur liten gruppen som gör karriär faktiskt är. Dessutom förlorar anställda som inte befinner sig i någon karriär i ringa grad lönemässigt på att tillfälligt vara hemma med barn. Att utforma hela regelverket så att det passar eliten förefaller i mina ögon inte särskilt klokt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.