Debatt
Budget 2017
18 april 2017 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Elbil blir billigare – diesel mycket dyrare”

Den nya fordonsskatten bonus-malus är nu på remiss, och många kommuner ska ge sin syn. De bör ta fasta på vilka långtgående effekter skatten kan få, särskilt som den troligen successivt skärps.

Det här är en opinionstext

Se helheten. Ett bonus-malus-system innebär bonusar för bilar med låga utsläpp, och samtidigt en förhöjd skatt för bilar med hög klimatpåverkan. Därtill ska systemet ses i kombination med Bränslebytet, som kräver minskad klimatpåverkan från drivmedel år för år och blir en kraftig stimulans för förnybara drivmedel som också får förlängd och utvidgad skattebefrielse. Också styrmedel som Klimatklivet och Stadsmiljöavtalet ska räknas in i en samlad bedömning.

Satsa på biogas. Den kanske största vinnaren i det nya systemet är gasbilarna, som i dag inte har någon premie alls, men som efter att bonus-malus införs den 1 juli 2018 får 7 500 kronor. Därtill får många konkurrerande dieselbilar en rejäl extraskatt de första tre åren, sammanlagt ofta över 10 000 kronor. Samtidigt är biogasen det enda drivmedel med garanterad skattebefrielse till och med år 2020, och den insats som får mest pengar av alla i Klimatklivet – även om vi vet att många aktörer tvekat att använda stödet. Sammantaget betyder det en ljusnande framtid för biogasen.

För kommuner är detta en viktig signal. Hushållsavfallet, som kommunerna har ensamrätt på, och reningsverkets avfall som kommunerna äger, blir mer intressant som drivmedel. Befintliga biogasanläggningar som haft svårt att hitta lönsamhet får en stabilare grund att stå på – men kollektivtrafiken kan fortfarande kullkasta allt om den från ena dagen till nästa övergår till enbart biodiesel och eldrift.

Förbered för eldrift på bred front. Rena elbilar får minst 45 000 kronor i bonus; flera aktörer driver på en ökad höjning, medan andra bilar får straffskatt. Samtidigt blir elbilen och batterierna snabbt billigare. Till skillnad från supermiljöbilspremien, som gång på gång tagit slut, är denna finansiering långsiktigt säkrad.

För kommuner betyder detta ökad efterfrågan på laddinfrastruktur, inte minst i bostadsområden och i anslutning till handel och arbetsplatser. Detta bör arbetas in i översikts- och detaljplaner och parkeringsnormer, i ägardirektiv till energi- och parkeringsbolag och i ansökningar till de som ännu delfinansierar vad som i en snar framtid räknas som självklart – skynda på att få delfinansiering!

Räkna med skärpningar – och nya verktyg. Bonus-malus är en del i att nå en fossiloberoende fordonsflotta med 70 procent minskad klimatpåverkan år 2030; ett mål sju av riksdagens åtta partier står bakom. Kontrollstationer ska säkerställa att vi är på rätt väg, men redan nu är det uppenbart att den stimulans som nu införts inte räcker.

Kommuner kan räkna med ökade möjligheter att gynna grön bilism, eftersom det hjälper rikspolitiken att nå klimatmålen. Miljözoner för personbilar och lätta lastbilar kommer, troligen också nya möjligheter att reservera gatumark för miljöbilar och bilpooler, kanske även rätten att ha lägre p-avgifter för miljöbilar – som ju ett trettiotal större kommuner hade tills det dömdes olagligt. Detta bör en framsynt kommun ha med i sitt planeringsarbete.

Gör mer själv. Att en del av ansvaret att klara fordonsomställningen läggs på kommunerna är rimligt, eftersom vinsten i form av bättre luftkvalitet i städerna är lika tydlig som klimatnyttan. Dessutom gagnas gröna kommuner av nya arbetstillfällen när vi ersätter fossila drivmedel från Putins Ryssland med förnybara från reningsverk, jordbruk och skog.

Kommuner måste vara med – och ledande kommuner kommer att tjäna mer på omställningen än de som drar benen efter sig, i form av mer pengar till kommunkassan, fler arbetstillfällen och mer positiva, engagerade invånare.

För 2030-sekretariatet är signalen entydig: Bonus-malus och en rad andra nya styrmedel lägger grunden för att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Det är ett mål vi delar med alltfler av Sveriges kommuner, och där vi gemensamt ska arbeta för ökad belöning för de som är en del av lösningen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.