Sjukvård

Egenvård frigör resurser till patienter med störst behov

Vad kan patienten ta större ansvar för själv? Här finns möjligheter som behöver utredas. Vi har tre exempel som skulle kunna bidra till att utveckla vårdkedjan och frigöra resurser till patienter med störst behov. En utvecklad egenvård gör det möjligt.

Ökande kostnader, trött personal och press från andra länder i internationella jämförelser är några av utmaningarna för svensk sjukvård. Hur resurser ska frigöras för dessa grupper diskuteras och utreds i flera statliga utredningar. Det är dags att ta en diskussion om hur fler delar i vårdkedjan kan bidra.

För det första behöver området egenvård utredas. Definitionen av egenvård, i förhållande till hälso- och sjukvård, görs utifrån om en åtgärd kräver medicinskt utbildad personal eller inte enligt Socialstyrelsen. Enkelt uttryckt innefattar hälso- och sjukvården den professionella vården medan egenvård är det patienter kan ansvara för på egen hand. Egenvård innefattar därmed ett mycket brett spektrum.

Allt ifrån när någon med huvudvärk köper ett smärtstillande receptfritt läkemedel till kroniska patienter som regelbundet tar sina receptbelagda mediciner eller svårt sjuka patienter som till viss del ansvarar för sjukvården i hemmet, själva eller med hjälp av anhöriga.

I olika nationella föreskrifter åsyftas oftast det senare, egenvård som en del av behandling av svårt sjuka patienter. Detta är givetvis betydelsefullt. Men vi tycker att det är viktigt att inte ha ett för smalt synsätt på egenvård. Patienter både kan mer och förväntar sig göra mer i dag än tidigare, även vid enklare åkommor.

För ett antal år sedan var nässpray receptbelagd. Under förkylningstider fick miljontals svenskar uppsöka läkare för att få ett recept och därefter bege sig till närmaste apotek för att hämta ut sin receptbelagda nässpray. Få, om ens någon, önskar nog att vi återgick till den ordningen. Mot bakgrund av dagens snabba medicinska och tekniska utveckling i kombination med svårigheter med sjukvårdens finansiering är det rimligt och nödvändigt att egenvård spelar en större roll framöver.

För det andra skulle farmaceuterna på landets apotek kunna ta större ansvar i vårdkedjan än i dag. I dag har hälften av alla patienter svårt med följsamheten till läkarens ordination och patienter tar inte sina läkemedel på rätt sätt. Detta innebär både mänskligt lidande och ökade vårdkostnader. Farmaceuter skulle kunna ta en mer aktiv roll i uppföljning av läkemedelsanvändningen. Nyligen kom en engelsk studie som visar att varje engelskt öppenvårdsapotek bidrar med motsvarande tre miljoner kronor i snitt till sjukvården, samhället och patienterna genom tjänster som läkemedelsgenomgångar och stöd vid nyinsättning av läkemedel. Även svenska apotek skulle kunna avlasta primärvården i större utsträckning som på många håll är överbelastad.

För det tredje måste hälso- och sjukvården ta större hänsyn till att patienter är mer medvetna och insatta än tidigare. Den medicinska informationen som i dag är tillgänglig via internet gör patienten allt mer påläst och kunnig. Detta engagemang bör svensk sjukvård ta tillvara på i större utsträckning. IT och appar är viktiga verktyg som medför att gränsdragningen mellan egenvård och professionell vård blir allt svårare att göra. Men det öppnar också upp för nya möjligheter.

Läkemedelsindustriföreningen LIF och Sveriges Apoteksförening har inlett ett samarbete för att lyfta området egenvård. Tillsammans vill vi folkbilda om att egenvård, ofta i samarbete med läkare och farmaceuter, är en av flera vägar för att avlasta vården och minska vårdkostnaderna. Med start i dag inleder vi folkbildningsinsatsen ”Ta hand om dig” som bland annat syftar till att informera om att antibiotika inte hjälper vid vanlig förkylning.

Vi vill belysa att apoteken ger kvalificerade råd om egenvård vid förkylning och influensa. Vår förhoppning är att bidra till minskad felanvändning av antibiotika och minska antalet besök i primärvården genom att människor får hjälp på apotek.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.