Debatt
Digitalisering
20 april 2020 kl 19:00

Efter krisen måste skolan trycka på reset-knappen

Digitaliseringsivrare kommer nu att höja sina röster för att digitala lösningar ska användas bredare och oftare i skolan. Men digitala speciallösningar måste förbli undantag i skolan, skriver Douglas Thor, distriktsordförande MUF Jönköpings län.

Det här är en opinionstext

Douglas Thor
distriktsordförande MUF Jönköpings län

Sveriges gymnasieelever får i dag ta en av de största smällarna av coronaviruset. Utöver att årets studenter inte får ta en traditionell student får de en distansundervisning som är otillräcklig. Så fort smittan är över borde regeringen trycka på reset-knappen och återställa svensk gymnasieskola till pre-corona-läge.

I dystra tider som dessa är de flesta oroliga och bekymrade över sina liv. Hur blir det med mitt jobb? Hur ska det gå för mina nära som är i riskgrupp? Vad kommer hända härnäst? Samtidigt finns det de som gläds över möjligheterna. Över hela landet tänker skolors it-ansvariga pedagoger: ”Vi har digitaliserat skolan mer på någon vecka än på flera år”, it-företagen lyckas sälja in sig hos de där sista kommunerna som tidigare stått emot och läromedelföretagen öppnar upp sina digitala tjänster för att hjälpa, men också i hopp om att få napp.

Den allmänna uppfattningen är att distansundervisningen är sämre än lärarledd undervisning på plats. Särskilt för elever med sämre förutsättningar hemma. Men digitaliseringsivrarna kommer att höja sina röster för att digitala lösningar ska användas bredare och oftare i skolan. När dessa röster höjs krävs vaksamhet. Digitala speciallösningar måste förbli undantag – inte normaliseras.

Att hemmasittare kan få distansundervisning är bättre än ingen undervisning alls. Men problemet är att digitaliseringen har en tendens att sopa problem under mattan.

Att elever enkelt kan få distansundervisning riskerar att leda till att elever som hade kunnat vara i skolan i stället sitter hemma. I en situation där en elev inte vill komma till skolan för att andra elever trakasserar eller för att det är stökigt kan det bli lockande att ta den enkla vägen ut och låta eleven delta på distans, som om problemet var den utsatta elevens fysiska närvaro och inte stöket och trakasserierna.

Stöket, trakasserierna och andra anledningar till att en elev skulle vilja vara hemma är problemet som ska åtgärdas, inte den utsatta elevens närvaro. Ingen ska tvingas till hemundervisning på grund av självklara saker som studiero. Likaså ska ingen gå ut skolan som analfabet för att den under hela skolgången haft anpassningar som att lyssna på text och muntlig redovisning, trots att eleven inte har dyslexi.

Forskningen är tydlig med att läsning har betydande effekter som inte kan ersättas av lyssning och studier visar att distansundervisning fungerar sämre för den stora majoriteten elever, särskilt för elever från hem med mindre hemresurser.

Om lärdomar ska dras från dagens läge är det att vi åter bekräftat det vi redan innan visste; att anpassningar genom digitala lösningar ofta är en björntjänst. De är bra i undantagsfall och bör användas enbart då.

När coronapandemin är över bör regeringen trycka på reset-knappen för svensk gymnasieskola och börja lösa skolans riktiga problem – inte låta dessa lagas med ipads och appar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 20 april 2020 kl 19:00

Skribent

Douglas Thor
distriktsordförande MUF Jönköpings län