Debatt
Klimat
4 december 2015 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

”Stimulera den kommunala solrevolutionen”

Världens ledare möts nu i Paris för att enas om ett globalt klimatavtal. Oavsett resultat så är det på den nationella och lokala nivån som klimatarbetet ska göras. Naturskyddsföreningen listar fem åtgärder som regeringen bör genomföra för att stimulera arbetet - en handlar om att uppmuntra den kommunala solrevolutionen.

Det här är en opinionstext

Naturskyddsföreningen har genomfört en enkätundersökning där vi frågat alla Sveriges kommuner vad de har för klimatmål och hur de arbetar för att nå dem. Svaren visar att många svenska kommuner redan ligger i framkant.

För att med någorlunda god marginal begränsa jordens uppvärmning till under två grader behöver de globala utsläppen vara nära noll omkring år 2050. Höginkomstländer behöver minska utsläppen i snabbare takt för att lämna utsläppsutrymme åt utvecklingsekonomier.

Det är en av grundstenarna i FN:s klimatkonvention. Därför bör Sverige vara fossilfritt till 2030. Men i dag är det svenska klimatmålet ”inga nettoutsläpp 2050”. Det är inte att gå före.

Botkyrka har däremot satt upp målet att vara fossilfritt till 2030, och satsar nu på egen solenergi, fossilfria transporter och vegodagar i offentlig bespisning. Här behöver politikerna bara ta tunnelbanans röda linje söderut från Stockholm för att få inspiration till ett nytt svenskt klimatmål.

Flera kommuner uppger att de valt att satsa i princip hela sina infrastrukturbudgetar på gång, cykel och kollektivtrafik, däribland Tranås, Tingsryd, Olofström, Lilla Edet, Danderyd, Mullsjö och Heby. Samtidigt går merparten av de statliga infrastrukturpengarna fortfarande till bilinfrastruktur.

Att servera vegetarisk mat en eller flera dagar i offentlig bespisning är nu så vanligt i Sveriges kommuner att det snart är undantagen som sticker ut. Solrevolutionen har nu nått Sverige och mer än hälften av kommunerna som svarat på vår enkät har själva investerat i solenergi.

Samtidigt saknar kommuner rådighet över många viktiga frågor. Regeringen har tagit välkomna initiativ, exempelvis genom det så kallade ”klimatklivet” för fler lokala klimatinvesteringar, men mer återstår att göra.

Fem viktiga åtgärder som regeringen bör göra för att stimulera klimatengagemanget i kommunerna:

1. Stimulera den kommunala solrevolutionen. I dag gäller effektgränsen för energiskatten på solceller per juridisk person och inte per anläggning. Det missgynnar aktörer som vill sätta upp solceller på flera fastigheter, till exempel kommunala bolag.

2. Låt kommunerna vara energieffektiva. Kommuner hindras i dag att själva ställa krav på energieffektivitet vid nybyggnation och måste anpassa sig till Boverkets allt för svaga krav. Vi ser gärna en harmonisering av regler, men då ska kraven stimulera minskat energibehov i linje med EU:s direktiv om nära-nollenergibyggnader.

3. Fixa järnvägen. Hållbara transportsystem och smart stadsplanering inom en kommun är beroende av fungerande regional och nationell infrastruktur. Öka investeringarna i underhåll av järnvägen ordentligt.

4. Fossilfri fordonsflotta. En omställning av fordonsflottan kräver nationella incitament i form av exempelvis biodrivmedelscertifikat, höjd koldioxidskatt och förändrade regler för reseavdrag och förmånsbilar. Givetvis i kombination med kommunala åtgärder, såsom stadsplanering och laddinfrastruktur.

5. Slopa de klimatskadliga subventionerna. Subventioner och skattelättnader som gynnar ökade utsläpp motverkar klimatomställningen på lokal nivå. Flyg, köttkonsumtion och torveldning är alla undantagna från utsläppsbeskattning, trots höga utsläpp.

När klimattoppmötet i Paris är över är det dags att växla upp det svenska klimatarbetet. Och då spelar kommunerna, med rätt förutsättningar och stöd från staten, en nyckelroll.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.