Debatt
Klimat
4 november 2015 kl 06:01

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Dyrt att sakna plan mot översvämningar

Kommunerna är sårbara för extremt väder - inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. I november samlas ledare från världens länder i Paris för att förhandla ett nytt klimatavtal. Samtidigt måste vi agera lokalt för att skapa ett robust samhälle som klarar av förändringarna.

Det här är en opinionstext

Bilvägar som man kan åka båt på, skolor som stängs och översvämmade hus. Det pratas ofta om hur klimatförändringarna kommer påverka vårt samhälle i framtiden, men redan nu ser vi vad häftiga skyfall kan ställa till med.

Hallsberg, Malmö och Järfälla är exempel på orter som drabbats av skyfall som orsakat stor förödelse och påverkat viktiga samhällsfunktioner.

Trots att skador från extremt väder ökar kraftigt är många kommuner dåligt rustade. En undersökning från Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet visar att få kommuner har en genomtänkt strategi för klimatanpassning. 96 procent tror att de kommer att påverkas av klimatförändringar men var femte arbetar inte med klimatanpassning.

Det gör kommunerna sårbara - inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Malmö drabbades till exempel 2014 av ett skyfall som på sex timmar orsakade skador för 300 miljoner kronor. Statistisk från Svensk Försäkring visar att antalet översvämningsskador var fem gånger fler 2014 jämfört med 2013. Under 2014 rapporterades 18 000 skador och kostnader på 900 miljoner kronor.

I dag täcks översvämningsskador av hem- och villaförsäkringen respektive fastighetsförsäkringar. När skadorna ökar finns det risk för höjda premier och det kan bli svårt att erbjuda försäkring i utsatta lägen. I vissa delar av Danmark, England och Nederländerna går det inte att teckna försäkring för översvämningar.

Försäkringsbolagen vill fortsatt erbjuda ett gott skydd mot översvämningsskador men det kräver att samhället blir bättre rustat för att hantera klimatförändringar.

Kommuner men också enskilda fastighetsägare behöver vidta förebyggande åtgärder.

Kommunerna måste bland annat ställa tuffare krav på var och hur man får bygga. Inte minst för hur nära vattendrag man ska få bygga. Beslut kan behöva fattas på regional nivå då skyddet i hela avrinningsområden måste samordnas.

Det krävs också större investeringar. Kommunerna behöver satsa mer - men fler aktörer måste bidra. Pengar för att bygga vallar och uppsamlingsdiken behöver komma från kommunerna. För att skydda hela avrinningsområden behöver perspektivet vara regionalt, även finansieringen.

Framtidens klimat kräver investeringar i infrastruktur. VA-systemen är inte dimensionerade för den nederbörd som väntas i framtiden. För att klara dessa vattenvolymer krävs större ledningar men främst att det skapas sekundära avledningsvägar för vatten ytledes. I detta läge kan kommunerna inte fokusera på att hålla VA-taxorna på lägsta möjliga nivå.

Staten måste skjuta till medel. Regeringens ökning av anslagen för direkta investeringar i kommunerna från 25 till 75 miljoner är vällovlig men räcker inte för att täcka de stora behoven. I genomsnitt har ansökningarna från kommuner för denna typ av investeringar legat på mellan 150 - 250 miljoner kronor per år.

Vi anser att regeringen främst måste förtydliga kommunernas ansvar och hur anpassningsbehovet ska finansieras.

Staten bör dock ha ett särskilt ansvar för de geografiska platser som pekats ut som särskilt sårbara och kostsamma att åtgärda, till exempel Mälaren och Göta älv. För sådana områden – av stor regional eller nationell betydelse - bör staten tillskjuta medel.

I november samlas ledare från världens länder i Paris för att förhandla ett nytt klimatavtal.

Samtidigt måste vi agera lokalt för att skapa ett robust samhälle som klarar av de förändringar som redan inträffat och de som vi inte kan förhindra. Vi har inte råd att avstå. Vi måste alla hjälpas åt och dra åt samma håll. För detta behövs en konkret plan.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.