Debatt
Kommunal ekonomi
13 november 2018 kl 05:00

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Dyra lokalkostnader kan urholka välfärdens kärna

Först låter det bra. Vi ska bygga tusentals nya skolor och äldreboenden över hela landet. Men tittar vi närmare på saken riskerar satsningarna att bli ett hot mot välfärden. Investeringarna riskerar att bli gökungen som tränger ut verksamhet och personal, kärnan i välfärden.                  

Det här är en opinionstext

Det sker en historisk ökning av andelen nya lokaler. Därigenom uppstår en sällan skådad ökning av lokalkostnadernas betydelse för helheten. Siffror från Kommuninvest och SKL manar till eftertanke. Fram till 2024 bedöms den kommunala låneskulden fördubblas och då uppgå till 1 000 miljarder kronor. Förra året låg investeringarna på en rekordnivå och låneskulden ökade med 14 procent och passerade 600-miljardersvallen. Detta innan de förestående massiva investeringarna, den kommande lågkonjunkturen och de förestående räntehöjningarna.

Nya lokaler är alltid dyrare än befintliga. Det är ett kommunalt axiom. Kommunernas hantering av lokalprojekt sitter i väggarna. Behov och önskemål samlas in från olika intressenter. Kravspecifikation upprättas och upphandling genomförs. Ändringar och tillägg är mer regel än undantag. Fastighetskontoret sammanställer kostnaderna och debiterar hyra.

För verksamheten kommer den nya hyran som en överraskning och ”äter upp” utrymmet för personal och verksamhet. Om vi inte bryter mönstret kommer nya lokaler alltid att vara dyrare än befintliga. Om vi inte bryter mönstret riskerar de nya lokalerna att bli ett slukhål för hela kommunens ekonomi.

Vi står alltså inför stora investeringar i välfärdsfastigheter. Kapitalkostnaderna kommer att öka på ett sätt som vi inte är vana vid. Detta i ett läge där kommunernas betalningsförmåga försämras. Fler unga och äldre. Färre ska försörja fler. För ett hushåll är det en dålig idé att kraftigt öka skuldsättningen och utgifterna samtidigt som inkomsten minskar. Hur vi än dribblar med upplägg och redovisning gäller samma regler för den kommunala ekonomin. God ekonomisk hushållning förutsätter att dagens ansvariga inte binder upp för höga kostnader för framtida generationer. Nu är risken stor att det är just detta som är på väg att ske.

Vi behöver utveckla och tillämpa en ny investeringsprocess som redan från början tar sikte på en önskad balans mellan kostnaderna för personal, verksamhet och lokaler. Vi behöver utforma investeringsprocesser där taknivåer för lokalkostnader och säkerställandet av minsta acceptabla utrymme för personal och verksamhet blir styrande för alla inblandade.

Lyckas vi inte lägga om kursen riskerar morgondagens generationer att få bära vår oförmåga att prioritera det väsentliga. Färre lärare och undersköterskor finns där för att ta hand om våra barn och föräldrar. En verksamhetsvärld där lokalkostnaderna har ätit utrymmet för personal och skapat sprickor i grunden för den kommunala välfärden.

Det måste till en radikal förändring av kommunernas sätt att arbeta med lokalinvesteringar.  Vi behöver processer som i ett tidigt skede involverar alla berörda partner i ett handslag för hållbar välfärd. Ett handslag där alla är beredda till att offra sina käpphästar. Enhetschefen. Medarbetarna. Facken. Miljö. Upphandling. Plan. Bygglov. Exploatering. Fastighet. Förvaltning. Politik.

Initiativen måste komma från ett ansvarsfullt ledarskap i politik och förvaltning. Med sikte på lokala överenskommelser med delaktighet och ansvarstagande. Det behöver läggas en grund som gör att alla aktörer och intressenter är beredda att ”gå ända in i kaklet” för att säkra utrymmet för personal och verksamhet. En grund där alla tar varandra i hand och lovar att bidra till att varje projekt håller sig inom de fastställda taknivåerna. Gör det tillsammans. Utforma lokala handslag för hållbar välfärd. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 13 november 2018 kl 05:00
Uppdaterad: 13 november 2018 kl 07:34

Skribenter

Per Törnvall
tidigare ekonomidirektör Nacka och Uppsala
Roger Johansson
grundare Public Partner