Skola

Dumsnålhet slår mot fritidshemmen

Fritidshemmen har alltför länge behandlats styvmoderligt av både kommunerna och staten. Nu kan ingen längre blunda.

De yngre eleverna spenderar ibland så mycket som halva sin skoldag i fritidshem. Trots detta har Sveriges fritidshem alltför länge behandlats styvmoderligt av både kommuner och stat. Elevernas tid i fritidshemmen tas inte tillvara fullt ut. Nyligen rapporterade Skolverket att eleverna i fritidshem får allt sämre tillgång till personal, grupperna blir större och antalet utbildade lärare i fritidshemmen minskar. Lärarförbundet har länge varnat för utvecklingen och nu kan ingen längre blunda.

Under många år har antalet utbildade lärare i fritidshem minskat samtidigt som barngrupperna blivit större. Detta skapar en stor stress för lärarna och går självklart ut över eleverna som blir berövade den stimulerande utveckling som fritidshemmen kan ge. Lärarna i fritidshemmen får inte rätt förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. När elevantalet ökar utan att antal anställda också blir fler skapas en omöjlig situation som är direkt skadlig för både lärare och elever.

Lärandet på fritidshemmen kan göra elevernas skoldag komplett. Tyvärr är förutsättningarna ofta obefintliga. Enligt en enkätundersökning som Lärarförbundet gjorde i maj 2013 säger 81 procent av lärarna i fritidshem att arbetsbelastningen har ökat påtagligt under de senaste åren. Dessutom hinner 70 procent av lärarna i fritidshemmen inte planera den pedagogiska verksamheten i förhållande till sitt uppdrag. 

I samma undersökning framkom det att var fjärde lärare i fritidshem dagligen upplever en ljudnivå som resulterar i trötthet, stress och huvudvärk. Nya sammanställningar från Lärarförbundet visar att för förskollärare och lärare i fritidshem är det 80 procent vanligare med sjukskrivningar av typen depression och utmattningssyndrom, en ökning med 25 procentenheter. I fritidshemmen är utvecklingen entydig. Under samma tid som sjuktalen utvecklats har den genomsnittliga gruppstorleken på fritidshemmen ökat från 31,7 till 40,1 – en ökning med över 26 procent.  

De här sjuktalen är det yttersta beviset på en orimlig arbetssituation. Det finns många lärare som vittnar om att de går på knäna. Besparingen som politikerna får av stora barngrupper leder i själva verket till att samhällets kostnader ökar. Det är bara dumsnålt. 

Enligt Skolverket finns det även stora regionala skillnader när det gäller personaltäthet, gruppstorlek och personalens utbildningsnivå på fritidshem. Det betyder att det även på området fritidshem minskar likvärdigheten och det måste tas på stort allvar. Lärarförbundet har föreslagit att man inför ett styrdokument på kursplanenivå i läroplanen, för att skapa större likvärdighet mellan fritidshem och för att bättre beskriva det lärande som sker där för att ställa krav på politiker så de kan åtgärda eventuella brister. God fritidsverksamhet kan komplettera elevernas lärande och stärka deras resultat. Därtill måste politikerna se till att barngrupperna minskar och personaltätheten med andelen utbildade lärare ökar.

Den 13 maj är det fritidshemmens dag. Nu är det dags att ge lärarna i fritidshemmen skäl att fira på riktigt. De olika satsningarna på skolan har duggat tätt från politikerna de senaste månaderna.  Hela vårpropositionen som regeringen presenterade i veckan har ett stort fokus på utbildning. Men satsningar på fritidshemmen har konsekvent uteblivit trots att situationen där är högst alarmerande. Nu måste politikerna inse fritidshemmens potential och satsa därefter. Lärarförbundet kräver svar från politikerna: vad tänker ni göra för att förbättra situationen i fritidshemmen? För nöjda med situationen kan ni väl ändå inte vara?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.