Skola

DS skolrankning håller inte måttet

Dagens Samhälle har nyligen presenterat en rankningslista över Sveriges skolkommuner. Rankningen som visar att Täby, Danderyd och Lidingö är Sveriges bästa skolkommuner är behäftad med svagheter och det finns all anledning att ifrågasätta undersökningen.

Rankinglistan som presenterades i Dagens Samhälle nr 17/2013 utger sig för att mäta "skoleffektivitet" där ett index baserat på ett antal utfall ställs mot ett index baserat på olika insatsfaktorer. Även om det i en rankning av landets skolkommuner kan förefalla tveksamt att ge en hög placering åt en kommun med medelmåttiga eller svaga resultat bara för att kommunen ifråga är snål med skolresurserna, är detta inte helt tokigt tänkt om man vill fånga hur hög produktiviteten är i olika kommuners skolor.

De stora problemen börjar när man undersöker vad som utgör Dagens Samhälles utfallsindex. Detta är ett genomsnitt av normerade resultat på olika nationella prov, betyg, högskolebehörighet och andelen som studerar vidare på högskola. Eftersom det är välkänt att studieresultat är starkt beroende av familjebakgrund så säger detta index inte mycket mer än att barn till välavlönade och högutbildade tenderar att lyckas bättre i skolan och studera vidare i högre grad än andra.

Det är emellertid värre än så. För två av utfallsmåtten har nämligen Dagens Samhälle använt sig av så kallade SALSA-värden. De modellbaserade SALSA-värden som används bygger emellertid inte på de faktiska skolresultaten i en kommun, utan speglar vilka skolresultat man borde förvänta sig givet elevernas sociala bakgrund. Med hjälp av sådana mått kan man omöjligen finna något annat än att socioekonomiskt starka kommuner som Täby och Danderyd uppvisar goda resultat, just då socioekonomiskt starka elever i genomsnitt uppvisar goda resultat.

När man sedan går till indexet över insatsfaktorer, det vill säga nämnaren i den kvot som utgör "skoleffektivitet", väcks nya frågor. Man hade kunnat tänka sig att utfallsmåttet ställdes mot de totala kostnaderna per elev, men så är inte fallet. Istället används ett genomsnitt av normerade totalkostnader per elev, kostnadsandelen för undervisning (det vill säga lärarlönernas andel av skolbudgeten), andelen behöriga lärare och lärartäthet.

Att på detta sätt skapa ett index över resursanvändningen får mycket märkliga konsekvenser. En kommun som för en given totalkostnad anställer en stor andel behöriga lärare kommer exempelvis att uppvisa lägre "skoleffektivitet" än en kommun som lägger samma budget på att anställa obehöriga lärare.

På vilket sätt det skulle vara mer effektivt att anställa obehöriga än behöriga lärare - eller för den delen att lägga en stor andel av skolbudgeten på lokaler och kommunal administration istället för lärare - är oklart. Klart är emellertid att kommuner som lägger en stor andel av skolbudgeten på lärare, särskilt behöriga sådana, av Dagens Samhälle framställs som mindre effektiva.

Vad Dagens Samhälle visat är alltså i princip att barn till högutbildade höginkomsttagare i genomsnitt uppnår bättre studieresultat än andra. Detta inom utbildningsforskningen väletablerade samband skalar sedan Dagens Samhälle, upp eller ned, med godtyckligt valda mått på diverse insatsfaktorer och kallar av någon anledning slutresultatet för ”skoleffektvitet”. Sannolikt kan inga slutsatser alls dras av denna övning och då har vi inte ens börjat prata om hur strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner, godtycklig betygsättning och normskillnader vid rättning av nationella prov kan påverka slutsatserna.

Trots att den inte säger något om kommunernas skoleffektivitet har Dagens Samhälles rankinglista fått stort genomslag i medierna. Undersökningens metodologiska svagheter gör att man bara kan hoppas att den inte får något genomslag på den praktiska skolpolitiken.

Fotnot: Här svarar Dagens Samhälle på kritiken.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.