Debatt
Ekonomi
15 juni 2020 kl 19:00

Dricksvattnet måste bli dyrare

Kommunpolitiker bör begränsa användningen av dricksvatten och höja priset. De bör också göra planer för hur klimatförändringarnas påverkan på vattentillgången ska mötas, skriver vattenexperten Anna Dahlman Petri.

Det här är en opinionstext

Anna Dahlman Petri
vattenexpert på konsultföretaget WSP

Vi har nyligen kunnat följa medierapporteringen om det danska bajsvattnet, men översvämningar leder till samma problem på den svenska sidan. Bara 26 av cirka 100 tillfrågade kommuner har planer för hur de ska möta klimatförändringarnas påverkan på vattnet, visar en undersökning som WSP gjort.

Många vattenledningar och vattenverk från 1960-talet är så undermåliga att på en del håll når 10-30 procent av vattnet aldrig fram. Torka och skyfall leder till vattenbrist och sämre vattenkvalitet. Men att renovera och bygga ut vattenverk och ledningar tar decennier. Detta är ingen quick fix.

Vad krävs då?  

  • Kommunpolitiker bör fatta impopulära och bindande ekonomiska beslut över flera mandatperioder. Viktigast är att höja priset på vatten så att vi vänjer oss vid vattnets värde och tryggar att nödvändiga åtgärder kan genomföras. Det krävs inga marknadspriser, men självkostnadspris är helt nödvändigt. Att samarbeta mellan grannkommuner är också nödvändigt, för att dela på arbetsbördan och för att åtgärderna ska vara relevanta både uppströms och nedströms. Det är också politikernas ansvar att lösa intressekonflikter mellan bostadsbyggande, vattenskydd, arbetstillfällen och infrastruktur.
  • Viktigaste uppgiften för VA-huvudmannen är att till politikerna ta fram bra underlag för långsiktiga beslut. Man måste motivera varför priset på vatten ska höjas samt hålla politikerna informerade, så att de inte blir överraskade av kommande kostnader för vattnet. Viktigt också att begränsa användningen av dricksvatten för verksamheter som lika gärna kan använda orenat vatten.
  • Länsstyrelserna och myndigheter som hanterar vattenfrågan har ett vägledningsansvar. Vi behöver en nationell inriktning och system för hur åtgärder ska prioriteras och finansieras. Stifta en nationell utjämningsfond som Havs- och vattenmyndigheten får mandat att fördela mellan Sveriges avrinningsområden. Inför också krav i vattentjänstlagen på långsiktig ekonomisk planering. Staten behöver även ta fram planer för hur vattnet ska prioriteras och fördelas i händelse av kris. I dag är det först till kvarn som gäller och så kan vi inte ha det.
  • Medborgare kan också bidra genom att skaffa smartare hushållsapparater, till exempel duschar där vatten återanvänds eller genom att använda regnvatten för bevattning. Massiva informationskampanjer bör genomföras till hushållen, både från VA-huvudmännen och myndighetshåll. Börja redan på förskolan. 

Låt oss inte hamna i samma diskussion som med covid-19 pandemin, där vi hört både ansvariga beslutsfattare och politiker runt om i världen hävda att de inte såg det komma. Vattenbristen är ingen svart svan eller killgissning. Det kommer att bli dyrt men vi måste ta oss råd, planera i tid och inleda arbetet. Medborgarna förväntar sig med all rätt ett fortsatt friskt dricksvatten. Börjar vi nu står vi väl rustade inför klimatförändringarna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 15 juni 2020 kl 19:00

Skribent

Anna Dahlman Petri
vattenexpert på konsultföretaget WSP