Debatt
Studieförbund
31 mars 2015 kl 10:47

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Dra inte in på studiecirkeln - svenskar vill lära

Studiecirkeln lyckas på ett unikt sätt möta människor där de befinner sig för ett lärande genom hela livet. Trots detta minskar kommunanslagen till folkbildningen. Den negativa trenden måste brytas.

Det här är en opinionstext

Svenskarnas lust att lära är stor och nästan hälften, 42 procent anger att de skulle vända sig till ett studieförbund för att lära sig mer. Varje år samlar studieförbunden 1,7 miljoner cirkeldeltagare inom en mängd olika ämnesområden. Studiecirkeln som metod lyckas på ett unikt sätt möta människor där de befinner sig för ett lärande genom hela livet. Trots detta minskar kommunanslagen till folkbildningen. De senaste tjugo åren har de generella kommunala anslagen till studieförbunden halverats. Den negativa trenden måste brytas. 

För andra året i rad sammanställer Folkbildningsförbundet Bildningstrender. Med utgångspunkt i studieförbundens verklighet och svenska folkets egna upplevelser synliggör vi vad som händer inom svensk folkbildning och svenskarnas intresse för att lära. Det är tydligt att det finns en stor lust för lärande. Hela 94 procent anger att de är intresserade av att lära sig mer. Lärlusten är oberoende av ålder, utbildningsbakgrund och var i landet en bor. Denna bredd är något som politiken i allra högsta grad bör ta fasta på.

Mer än halva befolkningen vill lära sig mer om språk. Studieförbunden vittnar om att det framförallt är arabiska, thailändska och svenska som andraspråk som ökar. 2014 var det mer än 150 000 deltagare som under 840 000 studietimmar lärde sig förstå, prata och skriva på ett nytt språk. Migration, ett större intresse för omvärlden samt arbetstillfällen oberoende av nations- och språkgränser är bara några av anledningarna till detta. Människor vill och/eller behöver anpassa sig till en värld i ständig förändring. Här ser vi både en stor utmaning och möjlighet.

Möjligheten består i att Sverige i och med folkbildningen redan står rustat att ta sig an utmaningarna. Studieförbunden har verksamhet i samtliga av Sveriges 290 kommuner med deltagare ur alla socioekonomiska grupper. Studieförbunden utgör därmed en infrastruktur för det fria lärandet som på ett unikt sätt når ut till människor oavsett geografi eller förkunskaper. Människors lärande är en välfärdsinvestering och en resurs för samhället i stort. Studieförbunden möjliggör ett livslångt lärande som bygger på lust, intresse och mångsidighet. Det resulterar i att både öka tilliten människor emellan och stärka den enskilda individens sociala kapital.

Att så många, oberoende av om de bor glesbygd, landsbygd eller storstad, anger att de skulle vända sig till ett studieförbund för att lära sig mer är ett oerhört gott betyg till studieförbunden. Studiecirkeln är en tidlös metod som visat sig vara oerhört flexibel att ta sig an nya tiders trender och samhällsutmaningar. Framförallt ett unikt sätt att ta tillvara på deltagarnas nyfikenhet och önskan att lära sig mer. Fokus är självklart på lärandet, men också de mellanmänskliga möten som lärsituationen ger upphov till och att kanalisera det engagemang som finns.

I dagarna skickar vi ut en sammanfattning av rapporten tillsammans med en folder om studieförbundens verksamhet till nyckelpersoner i samtliga Sveriges kommuner. Detta för att fördjupa samtalet om hur kommuner och studieförbund tillsammans kan arbeta för att tillmötesgå människors lust att lära och hur vi i möter samhällsutmaningarna genom att utveckla lokalsamhället.

Möten, nyfikenhet och lärande utvecklar Sverige. Studieförbunden är beredda att dra sitt strå till stacken. Är ni med?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 31 mars 2015 kl 10:47
Uppdaterad: 31 mars 2015 kl 11:17

Skribenter

Carl-Johan Östh
ordförande Folkbildningsförbundet
Kerstin Mikaelsson
utredare Folkbildningsförbundet