Har juristerna en kåranda? Hela debatten

Domstolar agerar utifrån lag, inte en värdegrund

Det är i en demokratisk rättsstat bra att domstolarnas verksamhet diskuteras och ifrågasätts. Det måste dock ske på sakliga grunder annars landar diskussionen fel, skriver Bengt Ivarsson, ordförande Sveriges advokatsamfund 2013-2017, i en replik på Malcom Kyeyune. 

I en krönika den 20 september för Malcom Kyeyune ett resonemang om att domstolarna skulle agera utifrån en värdegrund som ligger långt från verkligheten. Resonemanget innehåller ett stort antal felaktigheter.

Domen från Hovrätten för Västra Sverige avseende brandattentatet mot synagogan i Göteborg har lett till upprörda känslor. Jag har förståelse för detta och har själv svårt att förstå hovrättens resonemang i utvisningsfrågan. Enligt min uppfattning har hovrätten landat fel och åklagarens yrkande om utvisning borde ha bifallits. Enskilda domar får dock aldrig ligga till grund för ett ifrågasättande av domare och domstolar i allmänna termer.

Läs också

Oberoende domare och domstolar är en grundpelare i en demokratisk rättsstat. Utvecklingen i till exempel Polen, Turkiet och Ungern visar hur snabbt denna grundpelare kan skadas. Vi har därför anledning att vidta åtgärder även i Sverige för att stärka domstolarnas oberoende gentemot den politiska makten.

Sveriges domare, inklusive politiskt nominerade nämndemän, har att tillämpa den lag som riksdagen beslutat. Lagen ska tillämpas med hänsyn till överordnad lagstiftning såsom bl a grundlag och Europarätt. Vid tolkningen av lagen ska förarbeten och praxis beaktas. Vad regering och riksdag samt enskilda ministrar och riksdagsledamöter uttalar utanför lagstiftningsärendet är däremot inte relevant. Inte heller vad som uttalas av ledarskribenter, opinionsbildare eller en upprörd allmänhet ska beaktas. För det fall väljare anser att en lag behöver ändras får de lägga röster på politiker som sedan är beredda att verka för att ändra den aktuella lagen. På så sätt kommer vad som kan kallas det allmänna rättsmedvetandet till tals.

Den juridik som tillämpas i domstolarna har utöver ovanstående ingen värdegrund. Inte heller är det några ideologiska selektionsprocesser eller kåranda som påverkar utfallet i de hundratusentals domar som våra domstolar levererar varje år. Det utesluter inte att det ibland förekommer domar som med fog kan ifrågasättas. Dessa utgör dock marginella undantag.

På straffrättens område har ropen på strängare straff hörts från olika håll. Ofta föranledda av någon enskild händelse eller dom som slagits upp i media. Tyvärr leder detta lätt till att den övergripande proportionalitet som finns mellan olika brottstyper rubbas. Ibland är rubriker och tidningsartiklar dessutom antingen vilseledande eller felaktiga. Kyeyune skriver i sin krönika att det går att läsa rubriker om människor som får mycket mildare straff för att ha våldtagit en minderårig än vad andra får för att krossa fönsterrutor. Det är i så fall beklagligt att varken rubriksättaren eller Kyeyune bemödat sig om att ta reda på fakta först. Straffet för skadegörelse är fängelse i högst två år. Vanligtvis blir straffet för att ha krossat fönster villkorlig dom och böter. Straffet för den som gjort sig skyldig till våldtäkt mot barn är fängelse i minst två år och högst sex år.

Även med beaktande av eventuella straffrabatter är det som påstås i rubriken och krönikan felaktigt. Straffet för våldtäkt mot barn är väsentligt hårdare än för skadegörelse. När felaktiga påståenden sprids på detta sätt finns en stor fara att allmänheten tror på det som skrivs. Det skadar tilltron till domstolarna men också samhället i stort. I tider av ”fake news” är det viktigt att kritik mot domstolar och myndigheter bygger på fakta och inte agendadrivna påståenden. Att ställa krav på att ta tillbaka kontrollen och reformera institutionerna är sådant som normalt hörs i stater där den liberala demokratiska rättsstaten håller på att avvecklas. Låt oss slippa det i Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.