Narkotika

Dödsfallen i spice visar att vi måste tänka om

Skrämselpropaganda och förbud hjälper inte mot det ökande narkotikamissbruket. Vi måste i stället fokusera på vård och skadelindring. Först och främst bör vi avkriminalisera bruket av narkotika, skriver Magnus Callmyr, narkotikapolitisk debattör och författare, i en replik.

REPLIK. Sju politiker och tjänstemän från ECAD skriver i Dagens Samhälle 8/1 en debattartikel om Sveriges ökande narkotikaproblem. Det är lovvärt att politiker och tjänstemän engagerar sig i debatten, det är allt för sällsynt! Däremot lämnar debattartikeln en del i övrigt att önska. Sverige behöver en ny narkotikapolitik byggd på fakta och vetenskap samt metoder som visat sig fungera för att minska problematiken runt narkotika. De åtgärder som debattörerna föreslår ligger inte i linje med det.

ECAD-artikeln berör såväl problematiken kring spice som vår allmänna narkotikapolitik. Det är korrekt att det finns ett samband mellan dessa nya psykoaktiva substanser (NPS) och den narkotikapolitik som merparten av världens länder fört i drygt 40 år. Forskning visar att den främsta anledningen till efterfrågan på spice och andra NPS är att de utgör ett för användarna attraktivt alternativ givet den repressiva och förbudspräglade politik som ECAD-debattörerna föreslår mer av. 

Vår nuvarande narkotikapolitik gör att användarna av dessa nya droger tvingas utsätta sig för fler och mer okända risker jämfört med de traditionella drogerna. Det är en av baksidorna med vår juridiskt präglade narkotikapolitik, när en variant görs olaglig ersätts den med en ny variant som allt för ofta har visat sig ha mer och svårare skadeverkningar än de tidigare. 

Problemen kring spice är dock på inget sätt något nytt. De senaste åren har vi kunnat läsa många artiklar om dödsfall och skadeverkningar kring dessa NPS. Det som skiljer är möjligen att spice lockar till sig ett större antal, och ofta yngre, användare jämfört med andra NPS. Därför blir uppmärksamheten i media större när det kommer särskilt farliga varianter av spice. 

Förbudsförespråkarna i ECAD menar att lösningen är att Sverige bör fortsätta sträva efter utopin om det narkotikafria samhället. De hävdar att denna utopipolitik har lett till en låg nivå av narkotikamissbruk. Det stämmer inte. Enligt EU-statistik har Sverige ungefär lika stor andel problematiska användare som till exempel ett land som Portugal som bedriver en politik präglad av avkriminalisering och vård.

Och vad värre är, de senaste siffrorna från forskargruppen STAD vid Karolinska institutet visar att Sverige har 55 000 problematiska narkotikaanvändare, vilket snarare indikerar att Sveriges siffra är högre än Portugals då EU:s siffra bygger på 2007 års skattning med 29 500 problematiska användare i Sverige. Vår narkotikapolitik förefaller misslyckad ur detta perspektiv.

ECAD-debattörerna hävdar även att det inte går att dra några slutsatser om olika länders dödlighet då definitionsskillnaderna är ”för stora”. Inte heller det stämmer, tvärtom skriver EU att skillnaderna mellan länderna är små. Sveriges jämförelsevis höga dödsfallsnivå går inte att bortförklara på det sätt som görs i ECAD:s debattartikel. Om något är den ännu ett bra bevis för att vår narkotikapolitik är misslyckad.

I stället för mer av den politik som fört Sverige till senaste års rekordnivåer för problematiska användare och dödsfall bör vi tänka om. Det krävs en nationell satsning mot narkotikaproblemen snarare än mot narkotikan.

Jag föreslår att vi börjar med tre enkla åtgärder. Vi måste fokusera på vård och skadelindring i stället för juridiska åtgärder. Vi behöver förebyggande arbete som präglas av trovärdig och vetenskapligt baserad information i stället för skrämselpropaganda. Och vi måste slå undan benen för en stor del av NPS-problemen genom att avkriminalisera bruket av narkotika. Först då kan problemen runt spice och andra droger börja minska i stället för att öka!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.