Debatt
E-hälsa
7 mars 2019 kl 09:27

Döda inte digitaliseringen av vården, SKL

Att sänka ersättningen för den nationellt tillgängliga digitala vården skulle skicka en kraftig signal om att den nödvändiga digitaliseringen av svensk hälso- och sjukvård inte är önskvärd, skriver Kry:s utvecklingschef Livia Holm och Sverigechef Tobias Niemi.

Det här är en opinionstext

Den 14 mars fattar landets ledande sjukvårdspolitiker i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) sjukvårdsdelegation ett beslut som kan komma att påverka Sveriges position som ledande e-hälsonation.

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar i form av långa köer, låg effektivitet, ojämlik tillgång till vård och personalbrist. Parallellt pågår en demografisk utveckling där de som har störst behov av vård växer snabbt medan antalet i arbetsför ålder som ska finansiera välfärden minskar.

För att Sverige ska klara vårdens utmaningar räcker det inte med mer resurser, vi måste förändra vårdsystemet i grunden. För att lyckas krävs innovation och digitalisering, och här har utvecklingen av digital vård visat vägen mot framtidens hälso- och sjukvård.  

Möjligheten att bedriva digital vård nationellt har på kort tid möjliggjort att svensk primärvård blivit mer tillgänglig, mer kostnadseffektiv och mer jämlik. Det är en banbrytande utveckling som driver på det nödvändiga paradigmskifte som måste ske om vi ska ha en solidariskt finansierad vård i framtiden.

Förändringen har drivits på av patienterna som genom handling har visat att den traditionella vården i dag inte levererar tillräckligt väl. Den här utvecklingen omfamnas nu av allt fler aktörer, såväl privata som offentliga, såväl nationellt som internationellt.

Men för att omställningen och utvecklingen av vården ska fortsätta och komma alla till nytta krävs att både offentliga och privata aktörer får rätt förutsättningar att bidra. Det innebär att vi i vår offentligt finansierade vård måste ha skäliga ersättningsnivåer som är stabila över tid.

SKL har under en tid utvärderat ersättningsnivån för digital vård. Den nuvarande ersättningsnivån för ett digitalt läkarbesök ligger på 650 kronor inklusive patientavgift. Det kan jämföras med ett fysisk vårdbesök som kostar samhället 1 700 kronor att producera. Trots att digital vård är ett kostnadseffektivt alternativ som kan avlasta både primär- och akutvård har det lagts ett förslag om att ytterligare sänka ersättningsnivåerna för vård som bedrivs nationellt och digitalt. En sänkning som skulle skicka en kraftig signal om att den nödvändiga digitaliseringen av svensk hälso- och sjukvård inte är önskvärd.

Att sänka ersättningen för den nationellt tillgängliga digitala vården med syfte att uppnå balans i regionala budgetar är ett kortsiktigt tänkande som inte främjar vårdens långsiktiga mål. Faktum är att förslaget styr i rakt motsatt riktning från det våra politiker på både nationell och regional nivå säger sig vilja uppnå. Förslaget riskerar leda till att digitala vårdalternativ inte är tillgängliga för alla i landet, och att utvecklingen av digital vård för fler patientgrupper bromsas.  

I dag kretsar regionernas diskussioner om digital vård enbart kring frågan om kostnader. Vi digitala vårdgivare ses som en konkurrent till offentligt driven vård och något som stör budgetkalkylen. I denna ekvation missas helt det värde vi tillför först och främst för patienterna men också i form av nödvändiga investeringar för utveckling av svensk hälso- och sjukvård.

Det är uppenbart att dagens system inte är anpassade för varken en nationell eller en digital vård. Men om vill ha en hållbar hälso- och sjukvård måste vårdens beslutfattare fokusera på hur vi kan bygga nya, långsiktiga, modeller som skapar incitament till ökad effektivisering och automatisering samt för en vård med hög tillgänglighet i hela landet. Det gör man inte genom att döda den enda modell för digital vård som finns i dag.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.