Debatt
Djurskydd
2 februari 2020 kl 06:05

Djurs liv och behov måste prioriteras högre

Uppdrag gransknings avslöjande från "Arlagården" i Hälsingland visar en enskild gård, men fallet är tyvärr inte så unikt som man skulle önska. Djur som hålls inom ekonomisk verksamhet befinner sig i en utsatt position och det är glest mellan djurskyddskontrollerna, skriver Djurens rätt. 

Det här är en opinionstext

De hemska bilderna på lidande kor i Uppdrag granskning har nog undgått få.  På bilderna syns magra, skadade kor som tvingas leva i sin egen avföring. Filmen ska enligt SVT ha filmats för mindre än två månader på en stor mjölkgård i Hälsingland som levererar tusentals liter mjölk till Arla varje vecka. (Försäljningen nu stoppad, red.anm.)

Programmet handlar om en enskild gård, men tyvärr är fallet inte unikt. Så sent som den 17 januari rapporterade SVT Värmland att länsstyrelsen omhändertagit omkring 500 nötdjur på en gård i Värmland. Djuren på gården hade vanvårdats under många år. Bristerna var både omfattande och allvarliga.

Hur kan det bli så här? Fallet med ”Arlagården” visar på flera problem. Först och främst, att djur som hålls inom ekonomisk verksamhet, som mjölk- och köttindustrin är, befinner sig i en mycket utsatt position. Kor är levande, kännande individer med behov, de är inga mjölkmaskiner. Djuren hålls ofta flera hundra individer inomhus under samma tak. Insynen är begränsad.

När något inte går som det ska kan djurskyddsnivån rasa snabbt och konsekvenserna blir förödande. Djuren är då helt beroende av att någon slår larm och agerar. Länsstyrelsen har djurskyddskontrollansvaret. Målet är att minst 10 procent av gårdar med livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år i den planerade kontrollen i varje län. Det betyder att om målet uppfylls får varje gård, i bästa fall, en djurskyddskontroll var tionde år. Men under 2018 blev det genomsnittliga resultatet för landet som helhet bara sex procent.

Länsstyrelser har själva pekat på svårigheten att hinna med de planerade kontrollerna. I Uppdrag gransknings avsnitt framgår det att länsstyrelsen har fått in 38 anmälningar mot gården och kontrollerat den flertalet gånger. Ändå har det kunnat gå så här långt.

I avsnittet nämns att det i augusti 2019 inkom en anmälan om djurplågeri på den aktuella gården. Inte förrän efter nyår har åklagaren börjat titta på ärendet, vilket beror på att annat har prioriterats säger åklagaren. 

Att gården kunnat leverera mjölk till Arla trots de allvarliga djurvälfärdsbristerna visar att Arlas så kallade kvalitetssystem ”Arlagården” inte lever upp till vad det lovar. Löftet från företaget är nämligen mjölk av hög kvalitet som producerats på ett ansvarsfullt sätt, att gällande lagstiftning följs, att djurens grundläggande fysiologiska och beteendemässiga behov tillgodoses och att djuren är friska och hålls och sköts i en bra miljö. Fina ord men värdelösa eftersom de inte återspeglar djurens verklighet.

Det grundläggande problemet är att djurs liv och behov inte prioriteras tillräckligt. Det är djuren som hamnar i kläm, gång efter annan, i skuggan av tragedier, i strävan efter ekonomisk vinning. Det avspeglas också i de svårigheter som är förknippade med uppdraget att ansvariga myndigheter sitter på två stolar samtidigt. Länsstyrelsernas och Jordbruksverkets uppdrag är idag tudelat i att tillgodose tillväxt på landsbygden och företagande samtidigt som ett gott djurskydd ska säkerställas. Dessa två uppdrag är inte alltid förenliga. Förhoppningsvis kan det sorgliga exemplet ”Arlagården” bidra till att både bransch, myndigheter, politiker och allmänheten sätter djurs behov högre upp på agendan. 

Vi uppmanar regeringen 

  • att se över om resurserna och direktiven är tillräckliga till länsstyrelsens kontrollverksamhet
  • att vidta åtgärder som möjliggör att rättsväsendet kan prioritera upp frågor som rör djurplågeri och brott mot djurskyddslagen
  • att inrätta en minister och en expertmyndighet med uteslutande ansvar för djurskyddsfrågor

Djurens Rätt ser ovanstående punkter som grundläggande åtgärder om vi ska slippa se repriser av de bilder vi såg i Uppdrag gransknings “Arlagården”. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 2 februari 2020 kl 06:05
Uppdaterad: 2 februari 2020 kl 06:01

Skribenter

Camilla Bergvall
förbundsordförande Djurens Rätt
Linda Björklund
sakkunnig etolog Djurens Rätt