Debatt
Lärarlöner
28 september 2016 kl 10:12

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Diskriminering när privata förskolor blir utan lönelyft

Den rödgröna regeringen har utformat reglerna kring lärarlönelyftet så att det exkluderar huvudmän som endast driver förskolor. I praktiken innebär detta i huvudsak privata aktörer i form av företag, personalkooperativ och föräldrakooperativ.

Det här är en opinionstext

För att stärka lärarnas attraktionskraft och status har den rödgröna regeringen drivit igenom det så kallade lärarlönelyftet, vilket ofta beskrivs som en av regeringens viktigaste satsningar som ska rädda skolan. 

Tanken med denna lönesatsning är att skolhuvudmännen ska kunna ge särskilt kvalificerade lärare en löneökning. Totalt uppgår satsningen till 3 miljarder kronor och väntas räcka till cirka 60 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Lärarlönelyftet är ett bidrag som varje huvudman själv måste ansöka om. Om statsbidraget beviljas är det därefter huvudmannen själv som bestämmer hur medlen ska fördelas. 

I teorin kan detta naturligvis låta som en behjärtansvärd och bra satsning, men när vi ser hur den slår i verkligheten kan vi dock konstatera att den i själva verket är djupt orättvis och företagarfientlig. Regeringen försöker med alla medel begränsa förutsättningarna för valfrihet och mångfald inom välfärden genom att diskriminera privata aktörer. 

Enligt regelverket måste huvudmannen ansvara för någon av formerna förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Bidrag kan då även fördelas till förskolor och fritidsverksamhet, under förutsättning att huvudmannen även bedriver någon av verksamheterna som nämnts ovan. Således kan en huvudman som endast bedriver förskola inte beviljas statsbidrag.

Den rödgröna regeringen har utformat reglerna kring lärarlönelyftet så att det exkluderar huvudmän som endast driver förskolor. I praktiken innebär detta i huvudsak privata aktörer i form av företag, personalkooperativ och föräldrakooperativ. 

Enligt Friskolornas Riksförbund finns det idag fristående förskolor i 243 av lan-dets 290 kommuner. Av de närmare 10 000 förskolor som finns i Sverige är drygt 2668 fristående. I förskolan går cirka 20 procent, det vill säga ungefär 97 000 barn, i en fristående verksamhet. Många av dessa förskolor vill regeringen nu alltså diskriminera. 

Vi uppmanar nu regeringen att ta ansvar för skolan och se till så att reglerna vad gäller kriterier för statsbidrag är lika för alla – oavsett om det är offentliga eller privata aktörer. Avser regeringen att behålla nuvarande regelsystem vore det på sin plats med en förklaring varför man från statens sida vill diskriminera vissa välfärdsaktörer. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.