Diskriminering

Diskriminering genomsyrar inte hela samhället

En debatt som tar sin utgångspunkt i att diskriminering genomsyrar i stort sett varje samhällsområde riskerar snarast att stå i vägen för en konstruktiv diskussion om diskrimineringens orsaker och verkningsfulla metoder att motverka den, skriver två professorer i nationalekonomi. 

Ett antal forskningsstudier har visat att personer med arabisk/muslimska namn diskrimineras av arbetsgivare och hyresvärdar. Att diskriminering förekommer anförs ofta som en förklaring till varför personer födda i länder utanför Europa har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett alternativ för den som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är att starta eget företag. Andelen egenföretagare bland personer födda i länder i Mellanöstern är högre än bland personer födda i Sverige och en stor del av dessa är aktiva i branscher inom detaljhandel, serviceyrken och restauranger.

Forskning visar att utrikes födda företagare möter andra hinder i sina verksamheter än inrikes födda företagare. Företagare födda i länder utanför Europa upplever oftare än andra att de blir diskriminerade av kunder, banker och leverantörer.

Nyligen har vi genomfört ett experiment där vi studerat förekomsten av diskriminering av företagare med ursprung i Mellanöstern. I experimentet ingick närmare 1500 studenter vid Linköpings universitet. Med hjälp av en webbaserad enkät lät vi studenterna ta ställning till huruvida studenterna tyckte det var en bra idé med etableringar av så kallade ”food trucks” på universitetets campus. Studenterna fick också svara på frågor om sin betalningsvillighet för olika maträtter sålda av ”food trucken”. Vid sidan av detta ingick även ett antal andra kontrollfrågor i experimentet.

Fyra olika namn delades slumpmässigt ut till de ”food trucks” som planerade att etablera sig på campusområdet. Studenterna fick, vid sidan om olika instruktioner, även se bilder på olika ”food trucks”. Deltagarna i experimentet fick se antingen ett typiskt manligt svenskt, ett typiskt kvinnligt svenskt, ett typiskt manligt arabiskt eller typiskt kvinnligt arabiskt namn på skylten på ”food trucken”.

Av resultaten i experimentet framkom ingen diskriminering av utrikes födda företagare. Deltagarna i experimentet var inte mindre positiva till etablering av ”food trucks” som drevs av personer med arabiska namn. Tvärtom framkom att deltagarna i experimentet var något mer positiva till en företagsetablering då ”food trucken” ägdes av en manlig företagare med arabiskt namn än då den ägdes av manlig företagare med svenskt namn.

Den externa validiteten i resultaten är begränsad då resultaten är representativa för en specifik grupp av företagare och en specifik grupp av kunder. Detta till trots vill vi mena att resultaten är av intresse för den svenska integrationspolitiken.

Resultaten visar att företagare med ursprung i Mellanöstern faktiskt inte diskrimineras av kunder i en av de branscher där de ofta är aktiva som företagare. Vi vill också mena att trots att ett flertal studier dokumenterat diskriminering av personer från Mellanöstern på arbets- och bostadsmarknaden visar våra resultat att diskrimineringen av personer med ursprung i Mellanöstern sannolikt varierar mellan olika marknader och olika kontexter.

Våra resultat understryker behovet av mer forskning och förbättrade kunskaper om huruvida diskriminering faktiskt förekommer på olika områden. En debatt som tar sin utgångspunkt i att diskriminering genomsyrar i stort sett varje samhällsområde riskerar snarast att stå i vägen för en konstruktiv diskussion om diskrimineringens orsaker och verkningsfulla metoder att motverka den.     

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.