Bibliotek

DIK: Högst anmärkningsvärt att SKL inte har bättre koll

SKL upplever att det nyligen presenterade förslaget till nationell biblioteksstrategi petar i det kommunala självstyret. Det kan man så klart tycka, men i sin iver att pinka in sitt kommunala revir blottar SKL en oroväckande slapp attityd gentemot både biblioteks- och skollagen, skriver DIK:s förbundsordförande Anna Troberg.

Den nationella biblioteksstrategin är äntligen här och med den en livlig diskussion om de förslag som den presenterat. I DN är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på krigsstigen via sin talesperson i kulturfrågor, Karin Thomasson. SKL upplever att strategin och dess nationelle samordnare Erik Fichtelius petar i det kommunala självstyret. Det kan man så klart ha synpunkter på, men DIK – facket för kultur, reklam och kommunikation – noterar att SKL i sin iver att pinka in sitt kommunala revir blottar en oroväckande slapp attityd gentemot både biblioteks- och skollagen.

Den nationella strategin lägger – med rätta – stor vikt vid biblioteken som demokratiska samhällspelare. Att demokrati och ett väl fungerande biblioteksväsende går hand i hand är för den med rudimentär historisk kunskap knappast ett kontroversiellt påstående. Det står även i bibliotekslagen att ”biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Ändå får just detta – att Fichtelius lyfter bibliotekens demokratiska roll – plötsligt SKL att på lösa boliner anklaga honom för att ägna sig åt både propaganda och falska nyheter. Det är högst anmärkningsvärt.

Man får förutsätta att SKL faktiskt har läst bibliotekslagen, och då återstår bara att anta att SKL vill lägga rökridåer över det faktum att många kommuner behandlar sin biblioteksverksamhet mer än lovligt styvmoderligt. I en undersökning som Biblioteksbladet gjort uppger nära var fjärde bibliotekschef att man fått en mindre budget. Många av de bra saker som sker på bibliotek runt om i landet sker inte på grund av kommunens stöd, utan tack vare pliktskyldiga bibliotekarier och trots brist på adekvat kommunalt stöd.

Samma nonchalanta linje genomsyrar SKL:s syn på skolbiblioteken. Alla elever i Sverige ska enligt lag ha tillgång till ett skolbibliotek. I dag har knappt hälften det. Det är helt oacceptabelt. Lagen ska följas. Den borde dessutom förtydligas med ett tillägg om att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek bemannat med en utbildad bibliotekarie som utgör en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet. Det finns god vetenskaplig evidens för att detta är ett effektivt framgångsrecept vad det gäller både elevernas förmåga att söka och granska information och deras generella måluppfyllnad.

Att den existerande skollagen ska följas borde vara okontroversiellt, men SKL slirar även på den punkten. Man tycker att Kungliga biblioteket (KB) har en ”snäv syn” på vad ett skolbibliotek är. Men, den vilda västern-inställning SKL förespråkar är inte en lösning. Den resulterar i bästa fall i att många elever får gå till ett folkbibliotek utan extra resurser för att ta hand om frågvisa skolklasser och med folkbibliotekarier som inte är integrerad del av skolans pedagogiska arbete. I värsta fall resulterar det i inget skolbibliotek alls eller i ett ”skolbibliotek” som utgörs av tre bananlådor böcker i en skrubb som då och då låses upp av vaktmästaren som är ”skolbibliotekarie” på 0,12 procent av sin arbetstid.

Det kommunala självstyret är viktigt, men när det sjabblar bort grundläggande demokratiska funktioner, så får det faktiskt också finna sig i att hamna under lupp. Biblioteken är viktiga demokratiska grundpelare. Bemannade skolbibliotek ger våra barn och ungdomar oumbärliga verktyg att navigera samtiden med. Det må vara obekväma fakta för SKL, men det är icke desto mindre fakta. Att hävda motsatsen – som SKL gör – är ogrundad propaganda.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.