Skolan

Digitaliseringen av skolan - ett riskfyllt experiment

Många sätter stor tilltro till digitaliseringen och riksdagen har redan beslutat att både förskolan och skolan ska digitaliseras. Just nu revideras läroplaner och användningen av digitala plattformar skrivs in som ett obligatorium. Samtidigt kommer varningssignaler.

Nyligen arrangerades symposiet ”Den uppkopplade barnhjärnan” av Svenska Läkaresällskapet i samarbete med barnläkare och skolläkare. Syftet var att nå ut med den senaste forskningen om it-teknikens och sociala mediers medicinska konsekvenser – särskilt för barn. 

Visst finns det stora och positiva möjligheter med digitaliseringen, inte minst för elever med särskilda behov, men hänsyn måste tas till alla biologiska växande barns behov och förutsättningar. För vilka goda effekter förväntas av en mer utbredd användning av digitala plattformar?

Små barns hjärnor är känsliga och beroende av stimulans och interaktion i mötet med vuxna. Om detta möte störs av digitala medier hämmas den språkliga utvecklingen, uppmärksamheten och den sociala närvaron. Det har visat sig att tal och rörlig bild på en skärm, även anpassad till små barn, inte aktiverar hjärnan på samma sätt och inte har lika god effekt på språkinlärning som vid verklig mänsklig interaktion. Större barn som får en berättelse uppläst minns och förstår berättelsen bättre än om de får berättelsen från en skärm. 

Forskning visar att barn och ungdomar som har tillgång till skärmar under lektionstid presterar sämre. Dels försämrar "multitasking" inlärning och koncentration kraftigt, sen visar även forskning att många elever ägnar stor del av lektionstiden till icke kursrelaterade uppgifter. Vi vet också att den som tar anteckningar med penna får djupare förståelse än den som skriver på sin dator. 

Likvärdighet och jämställdhet framhävs som ett argument för att digitalisera både förskola och skola. Men användandet av media är idag mer utbrett och mindre begränsat i socioekonomiskt svagare familjer. Forskning visar att när elever får använda skärmar fritt i skolan klarar svagare elever skolan sämre, medan högpresterande elever klarar av att begränsa sin "multitasking". De barn och ungdomar som idag har det svårast i skolan tillhör den grupp som löper störst risk att drabbas vid en digital revolution i skolan. Dessa elever behöver komma till en skola där man skriver med handen, läser på papper och möter en verklig lärare. Barnläkare och skolläkare vittnar idag om barn och tonåringar med svåra problem till följd av skärmberoende, med symptom som sömnstörningar, kronisk trötthet, nedstämdhet och ångest. Ögonläkare runt om i världen larmar också om närsynthetens dramatiska ökning det senaste decenniet på grund av skärmar, så kallat "computer vision syndrome".

I Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet nämns stress och distraktion som negativa konsekvenser som kan uppkomma vid användning av digitala verktyg. Vilka förebyggande riskbedömningar har gjorts utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv? Varför har inte den medicinska professionen och andra med kunskap om barn och ungas känsliga biologiska utveckling konsulterats innan beslutet togs? I en så här viktig fråga måste tvärvetenskaplig forskning och kompetens ligga till grund. Vidare står att läsa ”Hur digitala verktyg kan bidra till ökad måluppfyllelse är ett område som är relativt lite beforskat.”  Hade utbildningsdepartementet låtit den medicinska forskarvärlden komma till tals hade man vetat att kunskap och forskning finns.

Vi anser att:

• digitaliseringsstrategin av skolväsendet saknar förebyggande riskbedömningar utifrån det biologiska växande barnet

• digitaliseringsstrategin saknar tillräcklig vetenskaplig förankring

• motiv saknas för att införa digitala verktyg i förskolans läroplan

• politiker måste ta del av aktuell forskning samt reflektera över andra länders förhållningssätt till digitala verktyg i skolväsendet för våra barns biologiska utveckling, hälsa och lärande.

• detta är en avgörande framtidsfråga för våra barns biologiska utveckling, hälsa och lärande och måste lyftas inför valet 2018.

 

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.