Debatt
Infrastruktur
26 november 2015 kl 06:01

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Digitalisering ger högre kvalitet och stora vinster

Sverige har länge legat i världstoppen för digitalisering, men vad gäller det offentliga ligger vi efter. Här kan ledningarna i inte minst kommuner och landsting göra oerhört mycket. Digitaliseringen ger stora möjligheter till effektiviseringar, skriver Jan Gulliksen, ordförande för Digitaliseringskommissionen.

Det här är en opinionstext

Förutsättningarna för de offentligt finansierade verksamheterna förändras hela tiden, också i och med digitaliseringen. Det handlar både om ökade och nya behov hos medborgarna och om minskade finansieringsmöjligheter, inte minst i regioner med utflyttning.

Kommuner och landsting har ett stort välfärdsansvar i Sverige, både gällande verksamheter som skola och vård, och för information och delaktighet. Kommunsektorn bedöms stå inför betydande finansieringsproblem framöver och en av de viktigaste orsakerna är utmaningen med en allt större andel äldre personer.

Offentlig sektor står också inför stora personalförändringar. En undersökning från SKL visar att 45 procent av det totala antalet anställda inom vård och omsorg behöver nyrekryteras till 2022, och att det inte är tillräckligt med arbetssökande till sektorn. Redan år 2020 beräknar SCB att det kommer saknas 350 000 personer med omvårdnadsutbildning.

Digitaliseringen ger stora möjligheter till effektiviseringar men framförallt möjlighet till högre kvalitet i omsorgen, särskilt ur användarens perspektiv. 

De projekt som införts i vissa kommuner med digital tillsyn av äldre nattetid antas exempelvis spara kommunerna 70 000 kronor/användare och år. 

Digitala trygghetslarm ger också stora ekonomiska besparingar genom att äldre kan bo kvar hemma längre, liksom förstås stora mänskliga vinster i högre säkerhet och välbefinnande för de äldre.

Detta är bara några av de tjänster som redan finns och används. Många kommuner är i ett dynamiskt och expansivt skede med pågående utvecklings- och förändringsarbete.

Häromveckan korades exempelvis Helsingborg välförtjänt till Sveriges IT-kommun 2015, för ett framgångsrikt arbete med att använda IT och digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamheterna, demokratin och kommunen som helhet. 

På annat håll händer tyvärr väldigt lite. 45 procent av kommunerna har ingen strategi alls för e-förvaltning och 19 procent erbjuder inte några e-tjänster överhuvudtaget. Ojämlikheten mellan invånare i olika kommuner tilltar. 

92 procent av Sveriges kommuner uppgav år 2012 att de var i behov av utbildning inom IT och teknikstöd för att kunna möta kraven på digitalisering inom äldreomsorgen. Undersökningar visar också att det på många håll saknas insikter om digitaliseringens möjligheter, bland både chefer och personal.

Att personalen tvekar är kanske inte så märkligt. Inte sällan har teknik som tidigare köpts in för att underlätta och effektivisera verksamheten tvärtom försvårat arbetssituationen för de enskilda anställda. Detta antingen för att den inte fungerat eller för att man varken klarat av att anpassa teknik efter verksamheten eller verksamheten efter tekniken.

Digitaliseringens stora positiva effekter kommer när tekniken får påverka hur vi arbetar, hur organisationerna ser ut, beslutsleden, samarbetsformerna. Det här gäller i näringslivet, men också i offentlig sektor. För att använda digitaliseringens möjligheter krävs mycket högre kompetens bland ledare, det gäller både bland politiker och tjänstemän. 

Det handlar om en digital verksamhetsutveckling, för att möta såväl ökande krav från medborgarna som de annalkande ekonomiska utmaningarna.

Många arbetsuppgifter kan digitaliseras, automatiseras, eller utföras av robotar, vilket ger en bättre service till en lägre kostnad och frigör arbetskraft till det som inte kan automatiseras. Det innebär i sin tur att man kan använda personal för de arbetsuppgifter som specifikt kräver mänsklig kontakt.

Med rätt kompetens skulle landstingen exempelvis se att ersättningsregler måste ändras så att ersättning utgår till också digitala vårdmöten, för att spara både tid och pengar, åt såväl den enskilde som åt organisationen. Tänk också på hur stora miljövinster det skulle kunna bli i glesbygdslänen om människor slipper köra till vårdcentralen.

Kommuner och landsting har en avgörande roll för att digitalisera Sverige i och med alla de tjänster de levererar till människor. De offentliga inköpen av varor och tjänster uppgår till cirka 20 procent av BNP, och hur man väljer att utforma dessa inköp har en stor betydelse både för den offentliga servicen och för ekonomin i stort.

Sverige har länge legat i världstoppen för digitalisering, men just vad gäller det offentliga ligger vi efter. Här kan ledningarna i inte minst kommuner och landsting göra oerhört mycket för att bidra till ett Sverige i digital framkant.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.