Debatt
Nätläkare
11 juni 2020 kl 19:00

Digital vård ska inte ses som en nödlösning

Det är positivt att fler patienter har haft möjlighet att söka digital vård under pandemin. Vården utvecklas genom kombinationen av digital rådgivning och fysiska undersökningar, skriver Erik Hjelmstedt, Sverigechef på vårdföretaget Kry, i en replik.

Det här är en opinionstext

Erik Hjelmstedt
Sverigechef för Kry

REPLIK. Magnus Isacson från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle att ökningen av digital vård försämrar möjligheterna till effektiv och tillgänglig vård under coronapandemin. Vi anser att det är precis tvärtom.

I en situation då ett besök vid en fysisk vårdcentral har inneburit en risk för att smittas av covid-19 är det positivt att fler patienter haft möjlighet att söka digital vård. Att Isacson fortfarande ser digital vård enbart som en nödlösning visar på ett bakåtsträvande synsätt.

Isacson nämner exempelvis receptförnyelse och beskriver det som ett problem att recept förnyas snabbare av digitala vårdgivare än av vanliga vårdcentraler. Här återkommer något som vi ofta ser: att debattören utgår ifrån att det system vi har i dag är perfekt, snarare än att fundera på hur det skulle kunna fungera bättre ur patientens perspektiv.

Artikeln innehåller även ett antal faktafel om digital vård som bidrar till en onyanserad bild av dess funktion i primärvårdskedjan. Det är sant att det kostar 500 kronor för ett läkarsamtal, medan ett sjuksköterskebesök ersätts med 275 kronor. Men att likställa videosamtal med det nog så viktiga uppdrag som 1177 har blir onyanserat. Skillnaden mellan oss som vårdgivare är att 1177 ger råd kring symptom och möten med andra vårdgivare, medan en läkare hos oss kan diagnostisera och behandla omkring 60 procent av symptomen som kan tas om hand på en fysisk vårdcentral. Isacson missar också att nämna att även 1177 kostar regionerna per samtal som de genomför.

Påståendet om att “de med lite mer symptom remitteras till en vårdcentral eller i värsta fall till akuten för ytterligare ett läkarbesök och därmed dubbla kostnader” stämmer inte heller. Om en digital vårdgivare inte kan ge kvalificerad vård över video, enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) och Socialstyrelsens definition, så begärs inte ersättning för besöket. Ett forskningsprojekt som SKR  genomfört med Region Jönköping visar även att endast 1 procent har haft ett efterföljande besök på akutmottagning inom ett dygn och 3,6 procent ett fysiskt besök på en vårdcentral inom en vecka. Det finns också beräkningar som visar att ett fysiskt besök på en vårdcentral i genomsnitt kostar 1 700 kronor att producera, jämfört med 500 kronor för ett digitalt.

Digital vård kommer inte att kunna ersätta all vård. Inte ens digitala vårdgivare ser en framtid där all vård är digital, och vi väljer därför att fortsätta öppna fysiska mottagningar. Det är genom den bästa kombinationen av digital rådgivning och fysiska undersökningar, när patientens tillstånd kräver det, som vården kan utvecklas. Det ger en högre tillgänglighet, en mer effektiv användning av skattemedel och en bättre kompetensförsörjning. Det är inte heller alla patienter som efterfrågar att alltid träffa samma läkare. Genom att ha ett kommunicerande journalsystem, läkare som är tillgängliga oavsett geografi, och fysiska mottagningar där patienten kan få vård (hos samma läkare) vid behov så kan primärvården uppnå en effektiv vårdkedja och god patientupplevelse.

Digitala vårdgivare är redan en integrerad del av vården. Det är i den symbios som uppstår när den digitala vården blir integrerad med den fysiska som patienter kan få den vård de behöver – på rätt nivå. I stället för att ställa digital vård mot fysiska besök är det dags att Sverige kliver in i den digifysiska framtid som redan är här – och sluta se digital vård som en nödlösning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 11 juni 2020 kl 19:00

Skribent

Erik Hjelmstedt
Sverigechef för Kry