”Diabeteskomplikationer kostar samhället miljarder”

Varje år som diabeteskomplikationer kan skjutas på framtiden är viktigt och i dag finns fler möjligheter än någonsin att minska konsekvenserna av typ 2-diabetes. Men mer kan göras.

Den svenska studien presenteras i dag på den europeiska diabetesorganisationen, EASD:s, årliga kongress och i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia. Studien inkluderar 392 200 svenskar med typ 2-diabetes och en matchad kontrollgrupp med 1,6 miljoner personer från befolkningen. Data har samkörts på individnivå från nationella hälso-, socialförsäkrings- och socioekonomiska register för året 2016. Medelåldern hos patienterna var 63 år och studien har analyserat vårdkonsumtion och sjukfrånvaro.

Resultatet i studien är ett tydligt exempel på att beslut om insatser i hälso- och sjukvården har betydande konsekvenser för människor och för samhället i stort. Vi fann till exempel att sjukhusbaserad vård för stroke kostade 152 miljoner kronor mer på grund av typ 2-diabetes. Samtidigt innebar sjukfrånvaron 666 miljoner kronor mer i förlorad produktion, alltså en mer än 4 gånger så hög kostnad som sjukhusvården. Detta berodde på att stroke var dubbelt så vanligt bland personer med typ 2-diabetes, men också på att sjukfrånvaron var något högre för personer med typ 2-diabetes jämfört med kontrollgruppen.

Den enskilt mest kostsamma komplikationen var njursjukdom inklusive njursvikt som behandlades med dialys eller transplantation. Njursjukdom hade omfattande merkostnader både i sjukhusbaserad vård (751 miljoner kronor) och som förlorad produktion (932 miljoner kronor). Totalt studerades 21 olika komplikationer som kopplats till typ 2- diabetes.

Det är kanske inte möjligt att undvika alla komplikationer men  varje år som de kan skjutas på framtiden har stor betydelse. Självklart för att vi vill ha friskare medborgare som kan leva och arbeta utan allvarliga komplikationer av sin sjukdom, eller skjuta dem framåt, men rent krasst kan samhället också frigöra hundratals miljoner kronor om vi lyckas minska förekomsten av diabeteskomplikationer.

Det finns effektiva möjligheter att minska konsekvenserna av typ 2-diabetes. Komplikationernas medicinska konsekvenser och hur dessa kan förebyggas är välkänt och framgår tydligt i olika riktlinjer för hur en effektiv diabetesbehandling ska göras. Tidigare i år ställde sig läkarorganisationerna för diabetes- och hjärtläkare i Sverige bakom ett konsensusdokument med upprop för bättre förebyggande behandling för personer med typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom. Läkarorganisationerna vill att användningen av hjärtkärlskyddande diabetesläkemedel ökar och planerar följa upp behandlingsmönstren i Sverige om ett år. 

En framgångsrik diabetesbehandling förutsätter förutom rätt läkemedel andra insatser såsom stöd att sluta röka, för bättre kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Olika tekniska hjälpmedel och appar kan vidare underlätta diabetesbehandlingen i vardagen.

Avslutningsvis ett räkneexempel utifrån våra resultat. Om ökade satsningar på förebyggande insatser minskar förekomsten av komplikationer med fem procent kan 127 miljoner kronor årligen frigöras i den sjukhusbaserade vården och produktionsförlusterna skulle minska med över 240 miljoner kronor per år. Det är ett problem att kostnaderna för de förebyggande insatserna ligger på sjukvårdens budget medan konsekvenserna av underbehandling landar brett genom  minskad hälsa och arbetsförmåga. En annan utmaning för vårdens beslutsfattare är att satsningar på förebyggande behandling idag frigör resurser kanske först om 5–10 år. 

Vår studie ger starkt stöd för att hälso- och sjukvårdens beslutsfattare ser till långsiktiga konsekvenser bortom årets budget och tar hänsyn till samhällsekonomiska konsekvenser av sina beslut.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.