Vi ser nu upprop inom skolans område där lärare, och nu också skolledare, protesterar mot besparingar och nedskärningar inom förskolan och skolan.
Det är bra att lärare och skolledare reagerar, men vi, som är verksamma skolledare i olika delar av utbildningsväsendet, menar att vi behöver gå längre. Vi behöver inte bara skapa en stabilare finansieringsgrund för kärnverksamheterna, vi måste också se till uppdraget på ett mer kritiskt sätt.
Läs också Debattartikeln
Resurserna som läggs på utbildningssektorn måste användas till det som ger störst effekt för barnens och elevernas lärande och utveckling. Vi anser att en sådan omställning måste börja med rektor. Det finns en stor potential för kvalitetshöjning i våra verksamheter om rektor har bra förutsättningar att leda och utveckla sina organisationer. Det ser tyvärr inte ut så överallt.
Vi brukar säga att skolledarna kan vara skolans sämst utnyttjade resurs. De lägger för mycket av sin värdefulla tid på fel saker. Vi i Sveriges Skolledarförbund bestämde oss därför för att själva definiera vad det är en rektor ska göra för att kunna säkerställa hög kvalitet och effektivitet i sin organisation.
Läs också Perspektivartikeln
Tre punkter, eller områden, som rektor ska ägna den absoluta huvuddelen av sin tid och energi åt:
1. Rektor tar ansvar för att förskolans och skolans organisation är funktionell och ger incitament till såväl lärares och andra medarbetares utveckling och lärande, samt ger förutsättningar för det.
2. Rektor är den som tar ansvar för att undervisningen bedrivs på ett likvärdigt sätt.
3. Rektor tar ansvar för att både personal och barn/elever känner sig trygga och att eleverna har studiero.
Vi utvecklar resonemanget kring var och en av punkterna i vår nyligen publicerade professionsdeklaration.
Avgörande för att kunna arbeta i deklarationens anda är att rektor har en huvudman som delar bilden av uppdraget och en personalgrupp som tar ansvar på sin respektive nivå. I vår professionsdeklaration definierar vi kärnan i skolledarskapet och betydelsen för vad en rektor ska göra och kunna. Och, som en konsekvens, vilka uppgifter som bäst utförs av andra för att frigöra skolledares tid och uppmärksamhet. Allt för att göra skolan till den bästa arbetsplatsen för såväl elever som personal. Vi, som är en grupp erfarna skolledare, ser också ett stort värde i att det är vi själva som utifrån vår uppbyggda kunskap och erfarenhet, definierar skolledarrollen. Bara så kan definitionen bli fullt relevant och användbar.
Vad vill vi då åstadkomma med vår professionsdeklaration? Trots att man kan tycka att punkterna ovan är självskrivna som en arbetsbeskrivning för en rektor så ser verkligheten många gånger helt annorlunda ut. Det vi eftersträvar är en bättre och mer konstruktiv dialog mellan rektor och huvudman om kärnuppdraget, och vilka krav det i sin tur ställer på tillgängliga resurser och tydliga prioriteringar. Genom att skolledare får ägna sig åt de uppgifter som forskning visar ger bäst effekt för verksamheten, kan vi komma mycket längre med de resurser vi redan har. Kan vi stärka våra medlemmar i att hävda skolledarprofessionen som vi formulerar den i vår professionsdeklaration har vi nått ett av våra mål.
Ett annat mål är att kunna påverka innehållet i det statliga professionsprogram för rektorer som Skolkommissionen föreslog. Det finns många aktörer som vill ha in sina hjärtefrågor i skolledarutbildningen. Vår professionsdeklaration kan användas som en mall för att se om frågan hör hemma på skolledarnivå. Om inte så hör frågan hemma på någon annan nivå, alternativt lyftas bort från skolan helt och hållet. Skickliga ledare är nyckeln till väl fungerande, stabila och utvecklingsbenägna verksamheter.
I vår professionsdeklaration har vi definierat kärnan i rektorsyrket, vad som krävs av oss skolledare för att kunna styra verksamheterna i rätt riktning. Det som krävs av andra i skolans intressesfär, politiker, lärare och föräldrar med flera, är att ni ger oss möjligheter att lyckas.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
