Gymnasiet

Det räcker inte att prata värdegrund inför nollning

Skolan måste ta ansvar för att nollningarna inte spårar ur, utan blir en aktivitet fri från kränkningar, sexuella trakasserier och alkoholhets, skriver Jennie Gustafsson, Sveriges elevråd - Svea. 

Efter sommaren har många elever börjat gymnasiet, och nu är vi mitt i nollningstider. Nollning är aktiviteter som brukar arrangeras av elever i tvåan och trean för att lära känna varandra. Under de senaste åren har vi tyvärr fått höra hur nollningar spårat ut fullständigt. Elever vittnar om kränkningar och sexuella trakasserier, att de tvingas göra saker som de ångrar eller att de kränkt någon annan. Det kan handla om maktspel, alkoholhets och utmaningar med sexuella anspelningar.

Generellt måste skolan ta ett mycket större ansvar inför och efter nollning eftersom de har ansvar för kränkande behandling även efter skoltid, om det går att koppla till skolans verksamhet.

Det räcker inte att bara prata om värdegrund inför nollning. Jag vill att skolan ska arbeta mycket mer under hela året med kapitel 1 (skolans värdegrund och uppdrag) och 2 (övergripande mål och riktlinjer) i läroplanen, tillsammans med kursplanerna. Det är av stor vikt att eleverna får kunskap om och får diskutera till exempel kränkningar, sexuella trakasserier, rasism, homofobi, kontinuerligt. Vi måste skapa en förståelse för vad som är ett övertramp på någons integritet. Som ett verktyg finns också likabehandlingsplanen, som enligt skollagen ska upprättas årligen. I den kan också regler och riktlinjer kring nollning regleras.

Även om frågor kring värdegrund och människors fri- och rättigheter är ett långsiktigt arbete, är det väldigt viktigt att skolpersonal kliver fram, samtalar och vägleder inför nollningen, både med de som ska arrangera nollningen och de som ska nollas. Även om tradition och kultur på skolan kan vara stark, vill de allra flesta eleverna att alla ska ha roligt och lära känna varandra bättre. Många nollningar saknar ansvariga, och ofta blir allas ansvar till ingens ansvar och situationer kan lätt spåra ur. Många elever har också en övertro på sina klasskompisar att de vågar säga till om något känns fel, den sociala press som utspelas under nollningen är svår att förstå där och då..

På många skolor har nollningen blir mycket bättre efter de senaste årens skandaler. Vissa har en inspark på skoltid, eller till och med en välkomstvecka med utspridda teambuildande aktiviteter. På andra skolor måste skolledningen godkänna nollningens agenda innan, samt prata med de ansvariga som eleverna utsett. Då får skolan bättre kontroll och elever kan känna sig lättade av att någon annan sett till att stryka en föreslagen aktivitet som inte känns bra.

Jag uppmanar alla skolor att i samband med nollning:

  • integrera läroplanens kapitel 1 och 2 i arbetet med kursplanerna
  • se över regler kring nollning i likabehandlingsplanen
  • ta ansvar för att elever introduceras på den nya skolan utan kränkande behandling
  • ha dialog med vårdnadshavare 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.