Debatt
Konservatism
10 februari 2020 kl 14:32

Det räcker inte att kritisera halmdockor, Bergström

Tankesmedjan Oikos kommer att få ett stort utrymme – om liberaler inte förmår att debattera konservatism utan att angripa halmdockor. En seriös idédebatt kräver seriösa argument, replikerar Fredrik Hultman, projektledare Frihetlig konservatism på tankesmedjan Timbro. 

Det här är en opinionstext

Fredrik Hultman
projektledare Frihetlig konservatism, tankesmedjan Timbro

Andreas Bergström från tankesmedjan Fores menar att tankesmedjan Oikos måste tas på allvar. Samtidigt avfärdar han konservatismen med oseriösa argument. En seriös idédebatt kräver seriösa argument. Då räcker det inte med att kritisera halmdockor.

När någon för fram konservativa ståndpunkter, avfärdas det ofta med argument av typen ”guilt by association”. Visst fanns det politiker för 100 år sedan som benämndes som konservativa och som motsatte sig allmän rösträtt. Höjer vi blicken hittar vi dock även liberaler som kämpade mot rösträttsreformer för över 100 år sedan. Går vi längre tillbaka kan vi hitta liberaler som John Locke, som rent av ägde slavar. Det vore intellektuellt ohederligt att tillskriva dagens liberaler sådana ståndpunkter, så varför göra så med konservativa?

Bergström skriver vidare att nationalism har legat bakom historiens värsta katastrofer, men det är inte heller ett sunt argument. Visst har extrema nationalistiska rörelser kränkt mänskliga rättigheter. Men det betyder inte att allting som har att göra med nationalstaten är av ondo. Bergström ägnar mycket utrymme åt att angripa nationalstaten, vilket är en märklig inställning för en liberal. Det finns ingen fungerande liberal demokrati som inte är knuten till nationalstat.

Sverige utmärks av en gemensam historia, en gemensam kultur och ett gemensamt språk. Som konservativ, vill jag mena att detta formar vilket samhälle vi lever i. Det ligger till grund för normer och sociala koder. Det har format vårt rättssystem och vårt statsskick. Till och med vår demokrati skulle ha sett annorlunda ut annars. Konservativa intresserar sig för sådana saker eftersom de utgör institutioner. Det är samhällets grundvalar. Betydelsen av dessa bör inte överdrivas, men kan inte heller förnekas.

Att vara konservativ handlar inte om att kritisera den franska revolutionen, utan om att dra lärdom från Edmund Burkes kritik av den. Burke menade att samhällen är komplexa, och ett resultat av sekler av successiv utveckling. Vi kan se att vissa institutioner är viktiga, men vi kan sällan förstå hur vi kan förändra dem utan att kasta ut barnet med badvattnet. Om det är något som förenar konservativa, är det insikten om att samhällen är sköra. Ingen människa har en perfekt mall över hur samhället bör vara, och om politiker driver igenom reformer utan att ta hänsyn till institutioner, finns det i längden inte så mycket samhälle kvar att tala om.

Det finns konservativa som vill betona gemenskap som central. Vissa utifrån vårt kristna arv, andra utifrån nationens historia. Det finns andra konservativa som menar att individuell frihet fyller en viktig funktion i kombination med en konservativ samhällssyn. Listan på varianter av politisk konservatism kan göras lång. Men det finns ingen koppling mellan de flesta av dessa och den konservatism Bergström beskriver, annat än själva etiketten.

Själv har jag ingen aning om vilken konservativ inriktning tankesmedjan Oikos kommer att välja. Men om liberaler inte kan debattera konservatism utan att angripa halmdockor, kommer Oikos utan tvekan att få ett stort utrymme. Och det gäller oavsett vilken konservatism de i slutändan väljer.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 10 februari 2020 kl 14:32

Skribent

Fredrik Hultman
projektledare Frihetlig konservatism, tankesmedjan Timbro