Debatt
Kommunal ekonomi
22 maj 2020 kl 05:00

Det måste bli slut på besparingarna på skolan

Staten och kommunerna måste omedelbart kraftsamla för att vidta åtgärder som säkrar både resurser, stöd och en skälig arbetsmiljö för lärare och elever. Det skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén som varnar för att skolan riskerar att bli den budgetregulator som kommunerna tar till när andra satsningar får företräde.

Det här är en opinionstext

Åsa Fahlén
ordförande Lärarnas Riksförbund  

Var tog skolan vägen? Frågan föranleds av regeringens nya utspel där man tillsammans med samarbetspartierna utlovar ytterligare sex miljarder kronor till kommuner och regioner.

Pengarna är förstås välkomna tillskott. Men en helt avgörande brist är att kostnaden för att täcka behoven inom utbildningssektorn till följd av coronapandemin helt lyser med sin frånvaro i regeringens motiveringar. Det duger förstås inte. Kunskapstappet till följd av distansundervisning i gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen, liksom den stora elevfrånvaron i grundskolan, har också ett pris.

Distansundervisningen har ställt stora krav på ett undervisningssätt som för många lärare är helt oprövat. Minskad lärarkontakt har lett till att elevernas motivation minskat. Alla elever drabbas, men de som har det tuffast kommer att förlora allra mest.

I en färsk undersökning som Lärarnas Riksförbund genomfört bland sina medlemmar uppger drygt fyra av tio lärare att de inte kommer att kunna genomföra all undervisning som det var tänkt. Nästan tre av fyra lärare bedömer att pandemin kommer att ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

Vi har räknat på vad den direkta kunskapsförlusten för eleverna under denna coronavår motsvarar i pengar. Det handlar totalt om fem och en halv miljard kronor. Till det kommer ytterligare kostnader på längre sikt om inte kunskapstappet begränsas och en stor del av coronagenerationen hamnar utanför arbetsmarknad och samhälle. Då är det betydligt större summor som står på spel.   

Vi förutsätter att regeringen inte är nöjd med ett stort kunskapstapp utan vill bidra till att fylla detta kunskapsbortfall. En symbolisk eloge för det arbete som lärarna kommer att behöva göra räcker inte. Staten och kommunerna måste omedelbart kraftsamla för att vidta åtgärder som säkrar både resurser, stöd och en skälig arbetsmiljö för lärare och elever. Det handlar om att tillföra resurser till skolor så att de kan täcka upp för elevers olika behov och förutsättningar. I stället riskerar nu skolan att bli den budgetregulator som kommunerna tar till när andra – och säkert behjärtansvärda - satsningar får företräde.

En sådan olycklig besparingsiver på skolans område finns i flera kommuner. Men nu måste det bli slut på besparingarna på skolan. Ska elevernas kunskaper värnas finns det inte en enda krona att spara in.

Ta i stället itu med förslagen om att tillföra grundskolan extra resurser och slå ihop flera statliga öronmärkta bidrag till ett statligt undervisningsbidrag som en ny utredning nu föreslagit. Utredningens viktigaste förslag går ännu längre och handlar om att titta vidare på möjligheten för staten att ta över hela kostnaden för grundskolans undervisning.  

Vi är nu i ett läge där det finns en uppenbar risk för att svensk ekonomi drar med sig skolan i fallet. Det får inte ske. Låt i stället höstbudgeten bli ett ordentligt och välbehövligt avstamp för utbildningsfrågorna. För det är med en välutbildad befolkning vi kan trygga tillväxt och välfärd i framtiden. Ta fasta på det och inse att i den kickstart av ekonomin som många nu vill se kan utbildning vara det viktiga tändstiftet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 maj 2020 kl 05:00
Uppdaterad: 22 maj 2020 kl 04:55

Skribent

Åsa Fahlén
ordförande Lärarnas Riksförbund