Debatt
Ohälsa
15 december 2019 kl 05:05

Det krävs en politik för hälsa för att rädda välfärden

Med en samlad, effektiv och frihetlig hälsopolitik kan vi bespara människor mycket lidande och samhället oerhört stora resurser, skriver hälso- och sjukvårdsregionrådet i Region Stockholm Anna Starbrink (L), som vill forma en samlad hälsopolitik genom initiativet Hälsa för frihet.

Det här är en opinionstext

Anna Starbrink
hälso- och sjukvårdsregionråd och gruppledare (L) Region Stockholm

Den svenska välfärden måste rustas rejält för framtiden. Många diskussioner kretsar om skattenivåer, effektiviseringar och utjämningssystem. Det kanske viktigaste och mest lönsamma glöms dock bort: Hälsa. Med en samlad, effektiv och frihetlig hälsopolitik kan vi bespara människor mycket lidande – och samhället oerhört stora resurser.

Vad kostar ohälsan Sverige? De mänskliga konsekvenserna är stora och svårmätbara. De samhällsekonomiska kostnaderna beror på vad som mäts och vem man frågar. Sjukpenning och sjukersättning kostar 81 miljarder kronor för staten och 18,5 miljarder i sjuklön, enligt Svenskt NäringslivUteblivet arbete på grund av sjukskrivningarna kostar 62 miljarder kronor per år enligt en rapport från Skandia.För några år sedan uppskattades kostnaden för ohälsan till 120 miljarder kronor. Beräkningarna är många och varierande. Det kan konstateras att de ekonomiska förlusterna av ohälsa är mycket stora.

Den demografiska utmaningen med en växande, åldrande befolkning och höga förväntningar på välfärden har också klätts i siffror. Bara fram till 2026 behövs 90 miljarder kronor mer till vård och omsorg – eller mer.

Hälsan på befolkningsnivå är generellt god i Sverige och utvecklas positivt. Men nya hot mot hälsan växer fram. Allt fler insjuknar i cancer (även om canceröverlevnaden lyckligtvis ökar)Fallen med antibiotikaresistenta bakterier kan ha fördubblats om tio år och fyrdubblats till 2020. Övervikt och fetma ökar, oroande nog även bland barn. Smittsamma sjukdomar som mässling och malaria kan göra comeback i Europa på grund av bristande vaccinationsföljsamhet eller klimatförändringar. Den psykiska ohälsan har blivit vår största grund för sjukskrivningar. Ensamhet är ett stort problem, som man tills alldeles nyligen inte talade om – fast social isolering kan vara dödligare än fetma eller rökning. I vår omvärld finns hotande signaler om att vi i dag kan få den första generation som lever kortare än sina föregångare (enligt WHO:s Europarapport 2015). Det är en sorglig utveckling om föräldrar inte ska kunna glädjas åt att deras barn kommer kunna leva ännu längre liv.

Hälsopolitiken är samtidigt eftersatt och handlar dessutom alltför ofta om symbolåtgärder, pekpinnar och förbud. Mitt eget parti har varit medskyldigt. Jag vill att Liberalerna går i bräschen och därför tar jag initiativet: hälsa för frihet – för att forma den samlade hälsopolitik som saknas. Det behöver ske i dialog med alla de parter och all den kompetens som finns samlad i akademi, medicin och arbetsliv men också alla andra sektorer ovan.

Vad en ny hälsopolitik konkret ska innebära ska inte föregripas – men några exempel på de vitt skilda delar som kan tänkas ingå eller behöver behandlas är:

  •  Värna vaccinationsprogrammen. Täckningsgraden för viktiga vaccinationer måste över 95 procent. Föräldrar som inte vaccinerar sina barn kan få begränsad valfrihet i förskolor och vård- och skolpersonal ska förväntas vara vaccinerade, för att skydda de som är sårbara för till exempel mässling. Fler vaccinationer borde också införas, utifrån kunskapsläge och hälsoekonomi: till exempel vattkoppor för barn och kikhosta riktat till framförallt gravida. Allmän TBE-vaccination bör på sikt utredas.
  •  Angrip antibiotikaresistensen. Kraftfull antibiotika ska användas sparsamt. En del av EU:s jordbruksstöd bör frigöras för att göra en kraftfull satsning på forskning för ny antibiotika.
  • Forska för livet. Life science-sektorn är strategiskt viktig för Sverige och för medicinska genombrott. Biologiska läkemedel är en stor utvecklingsfront. Det kräver samarbete och stöd från såväl stat och regioner som de forskande företagen.
  • Digital hälsa. Att ha sin vårdcentral på nätet och kunna kontakta husläkaren digitalt, och att samtidigt om man vill ta stort ansvar och få stor inblick i sin egen hälsa med kvalificerade appar och e-tjänster, gör att vårdens resurser kan användas effektivare och stärker patienterna.
  • Psykisk hälsa. De förebyggande insatserna, det tidiga stödet och den professionella vården måste vara lika självklar vid psykisk ohälsa, för skolungdomar, i arbetslivet och för äldre.
  • Hälsa för integration. Ohälsan varierar kraftigt utifrån utbildning, inkomst och bostadsort. Och dålig hälsa försvårar naturligtvis att komma in i samhället. Ohälsan och segregationen följs nära åt – ändå är inte hälsa ett av de utvecklingsområden som ingår i regeringens reformprogram eller strategi mot segregation. Hälsa borde bli ett mål för svensk integrationspolitik.

Friheten och makten över det egna livet, den egna vardagen, är också en hälsofaktor. Det handlar om bästa möjliga hälsa – också för de som har en långvarig sjukdom och äldre.

Med en samlad modern hälsopolitik kan Sverige möta välfärdens framtida utmaningar. Därför tar jag nu ett liberalt initiativ – hälsa för frihet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 15 december 2019 kl 05:05
Uppdaterad: 15 december 2019 kl 05:00

Skribent

Anna Starbrink
hälso- och sjukvårdsregionråd och gruppledare (L) Region Stockholm