”Det krävs en ny strategi om alla ska komma hem oskadda”

Ja, alla borde ha rätt att komma hem oskadda efter en arbetsdag på byggarbetsplatsen i ett modernt arbetsliv. Det är omöjligt att inte hålla med Peab om det. Ingen vill dö i en arbetsplatsolycka och ingen chef vill att ens medarbetare tar sådana risker.

Som representanter för cheferna till vilka ansvaret för medarbetarnas säkerhet delegeras, är Byggcheferna de första att applådera att Peab tar bladet från munnen och begär att säkerhetsarbete befrias från priskonkurrens. Och förtydligar att en stark säkerhetskultur kräver samarbete bland alla aktörer. Det är klokt och det är modigt. Det är när de högsta ledarna i de stora byggföretagen kliver fram som vi bäddar för förändring.

Byggcheferna delar också Peabs uppfattning om att vi på intet sätt kan konstatera någon bestående förbättring. Vi har ännu inte lyckats vända trenden vilket andra branscher har. Varför?  

En del av förklaringen att vi förlitat oss på vad lagen kräver det vill säga att identifiera risker och vidta legalt styrda åtgärder för att förebygga dem.

Traditionellt sett går de flesta företags arbetsmiljöarbete i dag ut på att identifiera risker och vidta åtgärder för att förebygga dessa. Vi skriver policyer och instruktioner och inför olika typer av skyddsutrustning. De är viktiga åtgärder för att styra och instruera i en säker riktning.  Arbetssättet hjälper oss att förstå vad vi ska undvika.

Problemet är att detta arbetssätt inte är det mest effektiva om vi faktiskt vill påverka beteenden och därför inte räcker för att skapa en stark säkerhetskultur.

En färsk Novus-undersökning, representativ för alla chefer i samhällsbyggnad, visar att branschen gör tvärt emot vad vetenskapen känt till i 100 år som den mest effektiva metoden för att påverka människors beteenden.

Genom beteendepsykologisk forskning vet vi att om vi vill påverka beteenden behöver vi lägga betydligt mer tid på att uppmärksamma medarbetare som arbetar på ett säkert sätt än på att mäta fel och avvikelser samt straffa. Inom samhällsbyggnation sker den raka motsatsen:

• bara två procent av cheferna anser att det är vanligare att man förstärker önskade beteenden än avvikelser,
• bara 13 procent svarar att kommunikationen på arbetsplatsen förstärker det positiva,
• sex av tio chefer svarar att disciplinära åtgärder blir följden när någon avvikit för ett säkert beteende.

Som bransch lägger vi vårt fokus i för stor utsträckning på det vi vill korrigera i stället för att förstärka de önskade beteendena.

Jämför det med hur vi arbetar för att nå andra mål som att utveckla ett företag mot ökad vinst eller nöjdare kunder. I ett sådant arbete lägger vi inte mest tid på att definiera vad vi inte ska göra. Vi skulle självklart ha fokus på vad vi vill att medarbetare ska göra mer av.

En viktig slutsats är därför att vi mycket väl kan nå nollvisionen om dödsolyckor på våra byggarbetsplatser men att det kräver en helt ny strategi i arbetsmiljöarbetet. En strategi som bygger på en ny typ av mätning med mål för andelen säkra beteenden som hela tiden ska öka. Och som utvecklar chefers förmåga att påverka de beteenden hos medarbetarna som vi vet leder till de mål vi satt upp.

Vi säger heja Peab! Era ord bäddar för att nollvisionen kan nås. Vi är 17 000 chefer som vill se att varje medarbetare vi har ansvaret för kommer hem oskadd efter varje arbetsdag. Sätt effektiva metoder och verktyg i våra händer!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.