Debatt
Flygtrafik
2 juni 2014 kl 09:56

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Näringslivets klimattänk dråpslag mot planeten

Det är bra att Stockholms handelskammare bryr sig om företagsklimatet, men de borde också bry sig om det andra, lite större klimatet, vid sidan av Bromma flygplats. Det är svårt att driva företag på en öde planet, skriver Vänsterpartiet i Stockholms stadshus i ett svar till handelskammarens Maria Rankka.

Det här är en opinionstext

REPLIK Den enda miljöfråga Stockholms handelskammare bryr sig om är företagsklimatet. Det framgår tydligt av deras hemsida. Medan stockholmarna oroar sig över höga utsläpp, utfiskning och klimatförändring, väljer Stockholms handelskammares att använda sina senaste två utspel till att uppmuntra oss att flyga mer och bygga fler motorvägar. Allt annat, förklarar dess vd Maria Rankka, vore en ”dolkstöt” mitt i ryggen på svenskt näringsliv. Det är en öppen fråga om näringslivet ens skulle må bra av mer flyg och väg. Men en sak är helt säker, ett näringsliv som inte bryr sig om miljön är något mycket värre. Det är ett dråpslag mot hela mänskligheten.

I en debattartikel i Dagens Samhälle 22 maj ondgör sig Rankka över att V och MP vill lägga ner Bromma flygplats. Notan, skriver hon, kommer ”att betalas av anställda som riskerar att förlora sina jobb både i och utanför Stockholm”. Det tar 20 minuter att åka snabbtåget från Stockholms central till Arlanda. Det är svårt att tänka sig det företag som hellre lägger ner sin verksamhet än åker 20 minuter till en annan flygplats.

Att minska utsläppen, inte minst från flyg, är helt nödvändigt för att nå klimatmålen. Det är ingenting som Vänsterpartiet och Handelskammaren kan resonera och kompromissa om; ekosystemen är fullständigt oemottagliga för andra perspektiv än naturlagarnas. Att lägga ner Bromma flygplats är inte tillräckligt, men ger åtminstone tåget en viss konkurrensfördel på kortare sträckor. Framför allt innebär en nedlagd flygplats utrymme för tiotusen bostäder i en centralt belägen ekostad, vilket Vänsterpartiet föreslår. Det behövs i Stockholm som växer, och ska fortsätta göra det på ett hållbart vis.

I ett annat utspel, lika tomt på miljöförståelse, förespråkar Stockholms handelskammare två nya motorvägstunnlar, Förbifart Stockholm och Österleden. Med hjälp av en opinionsundersökning, vars resultat publicerades i tidningen Metro i onsdags, ges bilden av att en stor majoritet av stockholmarna vill bygga dessa kostsamma vägprojekt. Men det finns flera problem med undersökningen.

För det första har opinionsundersökningar som ställer verkliga alternativ mot varandra gett helt andra utslag. När stockholmarna får välja mellan motorväg eller kollektivtrafik föredrar 60 procent kollektivtrafik framför Förbifarten. Faktum är att detta framgår även i handelskammarens opinionsundersökning, även om det förstås inte lyfts upp i pressmeddelandet och därmed inte heller i Metro. Medan 41 procent svarar att det är mycket viktigt att bygga vägar, svarar hela 65 procent att det är mycket viktigt att bygga kollektivtrafik. Om de hade fått följdfrågan: vill ni använda stadens begränsade resurser till tunnelbana eller förbifarten hade alltså en majoritet sannolikt svarat tunnelbana.

Det är talande att en organisation som Stockholms handelskammare, som bättre än de flesta borde veta att ekonomi handlar om att göra val under knappa omständigheter, gör undersökningar som framställer det som att väljarna kan få allt. Inte minst eftersom handelskammaren knappast skulle stödja de skattehöjningar som skulle möjliggöra att allt byggdes samtidigt.

Det andra problemet är att undersökningen är gjord i hela Stockholms län. Men Förbifarten är ingen läns- eller landstingsfråga. Det är staten och kommunerna, främst Stockholms stad, som fattar beslutet och som betalar. Vi är övertygade om att invånarna i staden är mindre entusiastiska över att lägga 45 miljarder på en ny motorväg när det är trångt i tunnelbanan varje morgon. En väg som dessutom orsakar 128 000 ton koldioxidutsläpp bara under byggtiden, och vars trafik sedan ökar Stockholms utsläpp med flera procent. Detta i ett läge när forskare allt mer desperat ropar om nödvändigheten av att minska utsläppen.

Det är bra att Stockholms handelskammare bryr sig om företagsklimatet, det är deras uppdrag. Men de borde också bry sig om det andra, lite större klimatet. Om inte annat för att det är svårt att driva företag på en öde planet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 2 juni 2014 kl 09:56
Uppdaterad: 22 augusti 2014 kl 10:47

Skribenter

Ann-Margarethe Livh
bostads- och demokratiborgarråd Stockholms stad (V)
Rikard Warlenius
humanekolog och kandidat (V) till Stockholms stadsfullmäktige