Moderaterna

Det finns inte längre någon plats för mig i Moderaterna

När Moderaterna i kommun efter kommun börjar inleda samarbete med Sverigedemokraterna är det dags för oss som har självrespekt att lämna partiet, skriver Edith Escobar, fritidspolitiker (M) och vice förbundsordförande i Öppna moderater.

Reinfeldts Nya Moderaterna var partiet som välkomnade mig. Ett liberalkonservativt parti med både hjärta och hjärna. Ett parti som ville få alla i arbete och erbjuda alla en plats i samhället – oavsett vem man var eller var man kom ifrån. Ett parti som ville ha ordning och reda i ekonomin. Ett parti med en plan och en politisk kompass. Ett parti som hade ett stort självförtroende. Därför behövde det vare sig kompromissa med sin ideologi eller med partier vars ideologi stod så långt ifrån den egna. 

Men nu när Moderaterna i kommun efter kommun börjar inleda samarbete med Sverigedemokraterna, då är det dags för oss som har självrespekt att lämna.

Som invandrare och lesbisk kan jag inte gå emot min egen existens eller förklara vad jag gör i ett parti som inleder samarbete med Sverigedemokraterna. Ett parti vars företrädare ser oss på olika sätt beroende på var vi kommer ifrån.

Det handlar om ett samarbete med ett parti där flera politiker helt enkelt utryckt sig homofobiskt eller rasistiskt.

Moderaterna har gått från ett absolut nej till ett samarbete med Sverigedemokraterna. Successivt har man börjat flytta gränserna med ursäkten att vi ska driva så mycket moderat politik som möjligt. Jag undrar hur mycket främlingsfientlighet och homofobi som hör till moderat politik? Jag känner inte igen mig i Moderaterna längre.

I över tio år har jag jobbat "non stopp" för Moderaterna. Det parti som tror eller trodde på individens kraft och som dessutom haft det största och mest välorganiserade HBT-förbundet. Men i dag är det samma parti som – i vissa kommuner – inte har några problem att släppa fram politiker som kallar oss homosexuella för pedofiler.

Jag gick med i Moderaterna för att driva moderat politik, men om partiet genom samarbete med andra går emot min existens finns det ingen plats för mig längre.

Man ska inte glömma att det enda sättet att genomföra mest moderat politik är att majoriteten av väljarna ställer sig bakom politiken, vilket nu inte är fallet. Ändå vill man få stöd från SD.

I stället för att utveckla den moderata politiken har man de senaste åren jagat makten genom att fundera på vem man, oavsett pris, ska göra det med. Frågan borde i stället ha varit: vilka partier vill vi absolut inte samarbeta med? Därefter borde vi ha hållit fast vid den linjen.

Från min synvinkel har det varit makten som varit målet för Moderaterna de senaste åren – inte att fundera på varför vi vill ha den.

Så jag väljer att dra med mina bruna ögon och mitt svarta hår – jag kan inte längre förklara varför jag är med i ett parti som samarbetar med dem som ger mig ett annat värde på grund av att jag kommer från ett annat land eller kallar mina vänner för pedofiler. Jag kan inte gå vilse tillsammans med ett parti som tappat sin kompass och som vid nästa val kommer att få ett ännu lägre väljarstöd.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.