Demokrati

Det dolda könet kan snart se dagens ljus

Juridiskt kön är det kön som vi har inför lagen och som står i passet. Det stämmer oftast överens med vårt biologiska kön och därför finns två alternativ: kvinna och man. Men majoriteten av riksdagspartierna vill utreda införandet av ett tredje juridiskt kön. Det väcker funderingar, skriver Filip Bergqvist.

Motiven bakom införandet av ett tredje juridiskt kön är att få sitt kön lagligt erkänt, frihet till att få uttrycka sig själv och att göra avsteg från begränsande könsroller. Det här är goda idéer för just individuell frihet – något vi alla vill ha. Men det är inte den binära indelningen i sig det är fel på, utan det är värderingarna, bedömningarna och förväntningarna om vad juridiskt kön innebär som är kraftigt skev. Det måste gå att skilja på juridisk könstillhörighet och personlig identitet.

Vi måste försöka att förstå varför en liten andel individer prompt inte vill vara juridisk kvinna eller juridisk man. 

Inom sjukvård och medicinsk forskning är det biologiska könet relevant. Men det är inte synonymt med att uppdelningen mellan kvinna eller man utgår från varsin mall där alla är likadana. Variationen inom biologiskt kön kan ibland vara större än variationen mellan biologiskt kön, exempelvis hormonnivåer. Biologiskt tillhör vi därför någon av de breda termerna kvinna eller man, förutom en liten andel som föds intersexuella. 

Men det är inte dessa individer man önskar kategorisera som en ny grupp. Juridiskt kön och biologiskt kön är nämligen fristående från varandra, då en individ i Sverige kan önska byta juridiskt kön utan medicinska ingrepp. Det potentiella tredje juridiska könet – precis som de två nuvarande juridiska könen – bär således ingen biologisk relevans. I stället är juridiskt kön å ena sidan en avspegling av det biologiska könet för oss som inte tar ställning och å andra sidan en känslomässig identifiering för dem som vill understryka vikten av social könstillhörighet.

Nya etiketter gagnar dock ingen. I stället för att lagstifta om nya juridiska kön borde vi avdramatisera vad juridisk könstillhörighet egentligen är. 

Eftersom att kvinnor och män är lika inför lagen har juridiskt kön ingen institutionell signifikans. Införandet av ett tredje juridiskt kön är därmed ren symbolik för att trotsa normer, vilket kan bidra till att avdramatisera vad juridiskt kön är. Men en statlig utredning som slukar både skattemedel och tid är en dålig prioritering. Och att hitta på nya klassificeringar i hopp om att verka inkluderande och frihetsfrämjande får den motsatta effekten. Ett tredje juridiskt kön blir i framtiden ett fjärde och ett femte juridiskt kön – vem vet var det slutar. Det spär på identitetspolitiska ställningstaganden och minimerar oss till etiketter snarare än individer.

Införandet av ett tredje juridiskt kön kan snart bli verklighet, men det är fel väg att gå om syftet är att arbeta inkluderande och att främja frihet. Ett tredje juridiskt kön medför att vi alla måste aktivt se över vår juridiska könstillhörighet. Med andra ord tvingas vi alla till att anamma det identitetsstyrda tänkandet att juridiskt kön inte bara är något som står i passet, utan att det är något vi bestämt ska identifiera oss med och ha starka känslor för. Vad som gör någon till juridisk kvinna, man eller ”annat” finns det dock ingen konsensus kring. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.