Debatt
Polisen
13 juni 2019 kl 05:05

Det brottsförebyggande arbetet måste prioriteras

Trots att insatser som förhindrar att unga väljer en kriminell bana sparar både liv och pengar så har det brottsförebyggande arbetet prioriterats ned under lång tid. Polisförbundet och Akademikerförbundet SSR uppmanar därför till en tydligare prioritering och en starkare nationell styrning av det brottsförebyggande arbetet. 

Det här är en opinionstext

Det brottsförebyggande arbetet prioriteras lägre än andra sakfrågor. Det konstaterade Brottsförebyggande rådet, Brå i sin senaste lägesrapport om det brottsförebyggande arbetet. Rapporten visar att två av de viktigaste polisiära funktioner i det brottsbekämpande arbetet – kommunpolis och områdespolis – inte har tillräckligt goda förutsättningar i hela landet för att klara sitt uppdrag.

Kommunpoliserna, som ska arbeta strategiskt med det brottsförebyggande arbetet och vara en länk för samverkan mellan olika aktörer, har ofta alltför omfattande uppdrag. Nästan hälften av landets kommunpoliser ska samordna det brottsförebyggandet arbetet i mer än en kommun. De som arbetar med det praktiska brottsförebyggandet arbetet – områdespoliserna – är för få för sitt uppdrag. I så många som 64 kommuner finns det inte någon områdespolis.

Detta är en direkt följd av den polisbrist vi har. Det är därför glädjande att det finns en politisk samsyn om fler poliser i Sverige.

Men för att lyckas med det brottsförebyggande arbetet krävs mer än fler poliser – kommunerna måste bättre än i dag prioritera det brottsförebyggande uppdraget. Förra året gjorde riksdagen också ett tillkännagivande om att det brottsförebyggande uppdraget till kommunerna måste förtydligas. Detta tillkännagivande ligger nu på regeringens bord för att omsättas till tydligare skrivning i lag. 

Det är inte rimligt att det brottsförebyggande arbetet ska bero på hur den sittande kommunstyrelsen prioriterar frågan. Det är inte heller acceptabelt att till exempel vuxna personer som vill lämna ett kriminellt liv har svårt att få stöd av socialtjänsten i många kommuner, eftersom det inte ses som en kommunal uppgift.

Självfallet har olika kommuner olika behov utifrån olika problembilder. Men kommunerna måste ta ansvar för att socialtjänst, skola och andra kommunala resurser får rätt förutsättningar för att bedriva ett kvalitativt brottsförebyggande arbete utifrån sin lokala problembild. I en undersökning som Polisförbundet tidigare gjort bland sina medlemmar svarade endast tre av tio poliser att samverkan fungerade bra mellan socialtjänst och skola. Skälet som oftast angavs varför det inte fungerade var egna bristande resurser samt bristande resurser i hos socialtjänst och skola.

Vi vill därför att:

  • Kommuner ska ha ett brottsförebyggande uppdrag. Det brottsförebyggande uppdraget tolkas i dag olika beroende på kommun. Riksdagen bör därför förtydliga i lag så att kommunerna får ett brottsförebyggande uppdrag när det gäller deras ansvarsområden. Polisen ska fortsatt ha ansvar för att samordna det brottförebyggande arbetet.
  • Tydligare statlig styrning av det brottsförebyggande arbetet. Även nationella myndigheter behöver få tydligare uppdrag att prioritera brottsförebyggande arbete. Även om Länsstyrelsernas har en roll att stödja och bidra till regional samordning av det brottsförebyggande arbetet så är inte det tillräckligt för att goda exempel och metoder med beprövad effekt ska få spridning över hela Sverige.
  • Ge professionerna rätt förutsättningar. Det krävs både att det blir fler poliser, socialsekreterare och andra kommunanställda, som har rätt kompetens gällande det brottsförebyggande arbetet. Vi måste både öka numerären och satsa mer på kompetensutveckling så att fler kan arbetar med brottsförebyggande arbetsuppgifter.

Sverige behöver en målmedveten satsning på brottsförebyggande arbete. Det skulle både individer och samhället tjäna på.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.