Demens

Det blev förlorade år för de dementa, regeringen 

Äntligen har regeringen kommit till skott med en nationell demensstrategi. När de rödgröna tillträdde för fyra år sedan valde de aktivt bort arbetet mot demens, vilket betyder att mycket värdefull tid har gått förlorad för en av samhällets mest utsatta grupper. 

Idag presenterar regeringen en demensstrategi. Det är synnerligen välkommet. Demenssjukdomar är ett stort och växande problem. Många drabbas – både direkt och som anhöriga.

Men det gör mig upprörd att regeringen aktivt valde bort arbetet mot demens vid dess tillträde 2014, på så sätt har mycket värdefull tid gått förlorad. De människor som drabbats av demenssjukdom är särskilt utsatta. En välfungerande demensvård är därför en av grundförutsättningarna för en fungerande äldreomsorg. Detta kräver i sin tur kompetent, välutbildad och välmotiverad personal. Forskning på demensområdet har visat att relationen till vårdpersonalen är bland det allra viktigaste i vården av demenssjuka.

Det kristdemokratiskt ledda socialdepartementet och alliansregeringen såg demensvården som ett stort reformområde inför mandatperioden 2014. Vi hade förberett ett arbete kring en nationell demensplan. Det låg färdigt när regeringens Löfven tillträdde.  Inte minst såg vi behovet att medarbetarna i vård och omsorg skulle ges både tid och resurser och specifik kunskap om demenssjukdomar för att de ska kunna skapa en så bra demensvård som möjligt.

Vi hade därför avsatt pengar i valmanifestet – men mer konkret än så – även i budgeten för 2015 och i budgettabellerna fram till 2018. 50 miljoner avsattes 2015, 88 miljoner 2016, 153 miljoner 2017 och 205 miljoner 2018. Jag var själv med och förhandlade fram dessa medel till denna angelägna satsning.

Denna satsning på en nationell demensplan syftade till att främja ökade kunskaper om demenssjukdomar och spridningen av kunskaperna. Den skulle dessutom bidra till en effektivare användning av befintliga resurser, till exempel genom forskningssamarbeten, framtagande och spridning av bättre verktyg för arbetet vid exempelvis utredning och diagnostik, i vård och omsorg eller för stöd till anhöriga.

Men efter valet försvann den helt. I S/MP-regeringens budgetproposition för 2015 hade nämligen dessa pengar strukits, med ett pennstreck och några formuleringar lyftes hela satsningen ut. Nära en halv miljard till detta viktiga område prioriterades bort. Och när regeringen idag presenterar sin demensstrategi tillförs inga resurser för att genomföra strategin. Det är anmärkningsvärt.

Att Alliansens budget sedan vann i riksdagsomröstningen – inklusive pengarna till en nationell demensplan – spelade ingen roll. Inte ens då genomförde den rödgröna regeringen demensplanen. Pengarna användes inte, utan togs helt bort igen vid första bästa tillfälle – nämligen i ändringsbudgeten på våren 2015.

Det är bra att regeringen nu kommer till skott. Men som så mycket annat när det gäller äldrevård och äldreomsorg denna mandatperiod har demensområdet negligerats och alltså faktiskt aktivt valts bort. Jag förstår vad förra äldreminister Åsa Regnér (S) menar när hon i intervju efter intervju efter sin avgång uttryckt sin besvikelse över att regeringen inte prioriterat äldrefrågorna.

Den nationella demensstrategin blir ytterligare ett bevis på de förlorade år som den här regeringen i mångt och mycket representerar på äldreområdet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.