Arbetsmiljö

Det behövs krafttag för att få läkare att stanna i vården

I dag publicerar Sveriges yngre läkares förening (Sylf) årets AT-ranking, som visar allvarliga brister i arbetsmiljön. Var fjärde AT-läkare har till exempel arbetat jour utan legitimerad kollega på plats och varannan AT-läkare uppger att det är ganska eller mycket vanligt att de arbetar helt utan ersättning, skriver Madeleine Liljegren och Tora Borén.

Personalansvariga politiker och personalchefer i landet behöver inse allvaret i situationen: mer än var fjärde AT-läkare arbetar ensamjour utan legitimerad kollega på plats. Dessutom uppger varannan AT-läkare att det är ganska eller mycket vanligt att de arbetar helt utan ersättning.

I dag publicerar Sylf årets AT-ranking. Rankingen listar Sveriges AT-orter efter hur 1 447 läkare som genomgår eller som nyss har avslutat sin allmäntjänstgöring (AT) skattar sin arbetsmiljö. Efter 19 år av rankingarbete ser vi strukturella utmaningar som kommer igen såväl regionalt som nationellt. För att medborgarna ska kunna garanteras en patientsäker vård med välutbildade och trygga läkare behöver regionerna omgående vidta åtgärder.

För att få sin läkarlegitimation behöver läkare genomgå AT, som omfattar både utbildning och klinisk tjänstgöring under handledning. Sedan år 2000 har Sylf rankat Sveriges AT-orter baserat på AT-läkarnas egna omdömen. Årets ranking visar på dystra siffror. Regionerna framstår inte som attraktiva arbetsgivare.

Var fjärde AT-läkare har arbetat jour utan legitimerad kollega på plats. Läget är värst inom psykiatrin där varannan AT-läkare går ensam jour. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avråder från att låta AT-läkare arbeta ensamma jourer. För att AT-läkaren så småningom ska kunna utöva läkaryrket självständigt och med trygghet krävs god handledning av mer erfarna kollegor. Det är av största vikt för patientsäkerheten och en förutsättning för en god utbildningsmiljö att det alltid finns tillgång till en legitimerad läkare på plats.

I dag har många AT-läkare inte rätt till övertid. I stället tillämpas flexibel arbetstid (flex). Flex kan inte tas med från det ena tjänstgöringsavsnittet till det andra och ersätts sällan i faktiska kronor. På vissa sjukhus schemaläggs dessutom AT-läkare på ett sätt som gör det omöjligt för dem att använda sin inarbetade flex. Därmed tvingas de unga läkarna att arbeta helt utan ersättning: något som så många som 51 procent uppger är ganska eller mycket vanligt.

I årets ranking framkommer det dessutom att arbetstimmar raderas på flera håll i landet: ett klart brott mot arbetstidslagen. Det är oacceptabelt att AT-läkarna arbetar på sin fritid. Flex är i grunden positivt men får aldrig användas som förtäckt övertid. Om AT-läkaren inte kan avsluta sina arbetsuppgifter på utsatt arbetstid ska övertidsersättning utgå.

Antalet platser på läkarutbildningen har ökat med 85 procent på tio år. Det innebär att fler läkare än någonsin behöver genomföra AT för att få sin legitimation.

Att komma till rätta med den grava underdimensioneringen av antalet AT-platser har aldrig varit så viktigt som nu: De kommande årens pensionsavgångar bland specialistläkare gör det hela än mer brådskande.

År 2021 sjösätts en ny läkarutbildning, utan krav på AT. Dessa läkare ska i stället genomföra bastjänstgöring (BT). Att administrera två utbildningstjänster parallellt kommer att kräva mer resurser – resurser som regionerna inte har i dag. De behöver tillskjutas nationellt.

Vi föreslår följande:

  • Se till att AT-läkare alltid har tillgång till legitimerad kollega under sin tjänstgöring
  • Ge AT-läkarna rätt till övertidsersättning
  • Öka antalet AT-platser

Med tanke på sommarens uppmärksammade debatt kring larmet om att unga läkare överväger att lämna yrket, ofta på grund av undermålig arbetsmiljö, så är frågorna ovan i akut behov av att lösas. Från Sylf:s sida förväntar vi oss krafttag och det snabbt, för att förhindra ett läkarläckage ur vården.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.