Debatt
Klimat
23 augusti 2019 kl 05:00

Det är utsläppen vi ska jaga – inte bilisterna

Nyligen publicerade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) en rapport som granskar det svenska målet för minskade utsläpp från inrikes transporter. Rapporten visar tydligt att regeringens politik går ut på att jaga bilister snarare än att sänka utsläpp. Det kommer att försvåra det viktiga klimatarbetet, skriver Ulf Perbo, Transportföretagen.

Det här är en opinionstext

I den nya rapporten Klimatmål på villovägar? granskar ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi vid finansdepartementet, det svenska målet med minskade utsläpp från inrikes transporter. Avsnitt 6.10 i rapporten har dessvärre inte fått någon större uppmärksamhet – trots att det är häpnadsväckande och borde få politiska konsekvenser. Avsnittet redovisar hur bilister i Sverige hanteras.

EU-kommissionen har publicerat en genomgång av forskningslitteraturen och kring vilken nivå koldioxidpriset bör ligga på för att klimatmålen ska kunna nås. Där konstateras, utifrån forskning, att ett pris på cirka en krona per kilo koldioxid är vad som krävs för att åtgärder ska vidtas som gör att Parismötets mål om en maximal temperaturökning på 1,5–2 grader klaras.

Hur ser det då ut i Sverige? Det genomsnittliga priset för alla utsläpp utanför vägtransporter ligger på bara cirka 20 öre per kilo koldioxid (skatter och utsläppsrätter). Men ESO-rapporten visar att bilister hanteras helt annorlunda. Skatten på bensin motsvarar 2, 84 kronor per kilo koldioxid. Redan här har vi alltså över 1000 procent högre pris än övriga utsläppare. Sedan blir det betydligt värre.

I reduktionsplikten för drivmedel är koldioxidpriset satt till 5 kronor per kilo koldioxid. I direktivet om reducerade koldioxidutsläpp från nya bilar är sanktionsavgiften cirka 50 kronor per kilo koldioxid. Priset i bonus-malus-systemet ligger på tiotals kronor (systemet är inte linjärt, priset varierar därför). Reseavdragskommitténs nyligen presenterade förslag innebar en kostnad på cirka 5 kronor per kilo koldioxid för minskade utsläpp.

Personbilismen i Sverige står för 10–20 procent av landets samlade utsläpp av växthusgaser, beroende på om de jämförs med utsläppen inom landet eller de konsumtionsbaserade utsläppen. Trots det är bilisterna extremt negativt särbehandlade i klimatpolitiken, något som tydligt framgår av ESO-rapporten. Bilister får betala långt mer än andra utsläppsgenererande aktiviteter. Detta skulle kunna vara motiverat om bilisters koldioxidutsläpp vore extra farliga. Så är det inte, det finns bara en sorts koldioxid oavsett vad som släpper ut det och därför borde alla källor behandlas lika.

Överbeskattningen av bilismen får betydande negativa effekter regionalpolitiskt och fördelningspolitiskt – upplevelsen av detta ligger förmodligen bakom att ”Bensinupproret 2.0” blivit Sveriges största Facebook-grupp. Som kronan på verket har riksdagen bestämt att just bilisternas koldioxidskatt ska höjas automatiskt varje år – något som inte gäller andra källor till koldioxidutsläpp.

Det borde vara utsläppen som jagas av staten om målet är att nå Parismötets mål. Nu jagas i stället bilisterna. Det är inte rimligt och riskerar snarare att bli kontraproduktivt. Alla politiker i ansvarig ställning borde läsa avsnitt 6.10 i ESO-rapporten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.