Det är nödvändigt med vinst för att utveckla skolan

Replik. Markus Larsson på tankesmedjan Balans påstår att han vet hur vinster i Internationella engelska skolan (IES) uppkommer. Men faktum är att vi varken har lägre löner, lägre lärartäthet och sannolikt heller inte färre svåra elever. Vi är transparenta om vår verksamhet. Nedan följer därför korrekt information om IES.

Det är inte bara friskolor som behöver gå med vinst. I kommunallagen anges att även en kommunal verksamhet ska ha ett överskott (”god avkastning”). Ett överskott behövs för att det ska finnas pengar över som buffert om något oväntat händer, för att klara tuffare år utan att det drabbar eleverna och för att investera i framtiden för skolan – i lokaler och utrustning samt i nya skolplatser i nya skolor.

De senaste fem åren har IES haft en vinst efter skatt om totalt 667 miljoner kronor, betalat 200 miljoner kronor i bolagsskatt (kommunala skolor betalar inte bolagsskatt), investerat 335 miljoner kronor i skolorna och öppnat tio nya skolor för över 8 000 nya elever. En ny skola går vanligen inte med vinst förrän efter tre till fem år, vilket betyder att pengar för driften tas från tidigare vinster som  sparats i företaget. Det skulle således inte vara möjligt att öppna nya skolor utan vinst.

Vinsten uppstår genom att vi har fulla skolor och noggrann uppföljning och planering av ekonomin. Vi har också relativt stora och många skolor och kan därigenom driva dem effektivare genom att kostnaderna för it, administration och andra gemensamma kostnader slås ut på många elever. Kostnader såsom personal-, måltids- och hyreskostnader är däremot i stort sett desamma som för andra skolor inom samma område.

Elevsammansättningen är mycket blandad då vi går efter principen att först i kö får först plats.

• Vi har sammanlagt 26 000 elever från 160 olika kommuner i våra 37 skolor.
• Skolorna ligger i olika slags områden, både traditionella medelklassområden och tuffare områden såsom Skärholmen, Kista och Söder i Helsingborg.
• 38 procent av eleverna har utländsk bakgrund jämfört med 24 procent i genomsnitt i kommunala skolor.
• Statistik över föräldrars utbildningsbakgrund för elever med utländsk bakgrund är mycket osäker. Det saknas också statistik för en stor grupp av dessa föräldrar.
• Andelen elever som når behörighet till gymnasiet är högre i våra skolor jämfört med det nationella snittet. Det gäller även de elever som har föräldrar med lägre utbildningsnivå, eftersom vi är övertygade om att alla elever kan nå lika långt om de får rätt förutsättning.
• Vi har många elever med diagnoser. En lugn och strukturerad miljö fungerar bättre för dessa barn, vilket deras föräldrar vet. Vi sätter in de resurser som krävs för de ska lyckas, men vi blir endast kompenserade av elevernas hemkommun med 20 procent av kostnaden.

Vår ersättningspolitik är tydlig – vi tillhandahåller attraktiv ersättning som är i linje med arbetsmarknaden för lärare. Ersättningen för IES-personal är konkurrenskraftig och vi ser till att den förblir det. Vi har jämfört våra löner med statistik från SCB och den visar att vi betalar i nivå eller till och med mer för lärare upp till 45 år. 75 procent av våra lärare är under 45 år.

Vi har en organisation som skiljer sig från andra skolor. Vi har, utöver lärarna, många vuxna som stödresurser runt om i skolan för att skapa en trygg och säker miljö. I genomsnitt har vi två lärare per klass och ytterligare en vuxen per klass, det vill säga en vuxen per tio elever.

Efter mer än 25 år som skola vågar jag påstå att vi vet att vårt sätt att bedriva undervisning fungerar väl. Vi är stolta över att bidra till samhället genom att ge 26 000 elever, oavsett bakgrund, en utbildning av hög kvalitet. Vinsten behövs för att vi ska kunna fortsätta utveckla svensk skola.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.