Debatt
Anhörigvård
16 oktober 2019 kl 05:00

Det är inte bara äldre som har anhöriga, Hallengren

1,3 miljoner anhöriga hjälper regelbundet en närstående att klara sin vardag. Men när regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell anhörigstrategi är en stor del av denna grupp exkluderad. Den nya strategin omfattar enbart anhöriga till äldre. Det är oacceptabelt, skriver förbundsordföranden för Anhörigas Riksförbund Ann-Marie Högberg.

Det här är en opinionstext

Tillsammans med årets höstbudget avslöjade socialminister Lena Hallengren att regeringen ämnade ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell anhörigstrategi. På Anhörigas Riksförbund kände vi att äntligen skulle vi få gehör för något vi jobbat för så hårt i flera år.

En nationell anhörigstrategi behövs av flera skäl, men främst för att ge kommunerna och regionerna riktlinjer till hur ett bra anhörigstöd ska utformas och vad det bör innehålla. Idag är det lämnat till kommunerna att själva avgöra vad de anhöriga ska erbjudas i stöd. Ofta blir resultatet av det kommunala självbestämmandet alltför lite stöd, till alltför få. Sjukvården har idag princip inget uppdrag alls att stödja anhöriga.

En anhörigstrategi behövs också för att sätta fokus på det viktiga arbete anhöriga utför, dagligen i vårt land. Alltför många anhöriga sliter alltför hårt för att skapa en dräglig tillvaro för sin närstående. När de anhöriga dessutom tvingas göra det utan rimligt stöd från samhället, blir det istället på bekostnad av deras egen hälsa, ekonomi och familjesituation. Vad blir kostnaden för samhället när 140 000 svenskar årligen tvingas gå ned i arbetstid eller säga upp sig från sitt jobb för att klara av sitt arbete?

Det är således mycket bra för alla att regeringen nu ger Socialstyrelsen i uppdrag att utforma en Nationell anhörigstrategi. Därför är det så synd att den då ska begränsas till att bara gälla anhöriga till äldre. Det är förvisso en stor grupp anhöriga som idag genomför en ibland övermänsklig insats för sina närstående och som verkligen behöver stöd. Men anhörigskap berör så många fler. Idag finns 1,3 miljoner anhöriga som regelbundet hjälper en närstående att klara sin vardag, enligt Socialstyrelsens egna siffror. En stor del av dessa är anhöriga till en person utanför gruppen 65+.

Läs också repliken på Hallengrens debattartikel

Socialminister Lena Hallengren (S)  ger sin definition av anhörigbegreppet i en artikel i Dagens Nyheter (2019.10.14): ”Ibland talar man om anhöriga som en väldigt bred målgrupp men för oss är det viktigt att understryka att det handlar om dem som vårdar eller stödjer närstående äldre personer”.

Socialstyrelsens egen definition av anhörigbegreppet, finns nedskriven i socialtjänstlagen är en helt annan: ”Med anhöriga menas personer som vårdar eller stödjer närstående. Exempel på personer som omfattas av bestämmelsen är anhöriga till personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, långvarig psykisk eller fysisk sjukdom samt anhöriga till personer med missbruks- eller beroendeproblem. Bestämmelsen gäller för föräldrar till barn eller vuxna som stämmer in på något av detta och även för deras eventuella vuxna barn.” Senare har även barn som anhöriga kommit att inkluderas i begreppet.

Så som uppdraget är utformat innebär det att strategin skulle ha en annan och snävare definition av begreppet anhörig än vad socialtjänstlagen har, vilket är synnerligen olyckligt och urholkar vad som kan förväntas av en nationell anhörigstrategi.

Majoriteten av dem som ringer och mejlar in till Anhöriglinjen är anhöriga till unga vuxna som drabbats psykisk ohälsa. De hamnar utanför denna nationella anhörigstrategi. Alla de familjer som förlorat rätten till assistans efter nedmonteringen av LSS-reformen är heller inte anhöriga enligt regeringens nya strategi. 17 procent alla barn växer upp i en familj där en vuxen vårdas för ett missbruk eller psykisk ohälsa, ofta med ofullständiga betyg som följd. Dessa ska heller inte ses som anhöriga i regeringens nationella anhörigstrategi.

Detta är inte acceptabelt för oss i Anhörigas Riksförbund. Vi förväntar oss att den inkluderar alla anhöriga, som lagstiftaren redan angivit – inte utelämnar en stor del.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.