Diabetes

Det är dags för nästa steg i diabetesvården

Diabetesvården har förbättrats tack vare banbrytande forskning. Nu kan, och bör, vi även förhindra den allvarligaste komplikationen – hjärt- och kärlsjukdomar. Men för det krävs mer resurser i vården och bättre samverkan.

 

En halv miljon svenskar lever med diabetes. Tack vare banbrytande forskningsframsteg, förbättring av vården och omfattande egenvård de senaste decennierna har livslängd och livskvalitet hos personer med diabetes ökat. 

Personer med typ-2 diabetes har dock fortfarande upp till fyra gånger högre risk för hjärt-kärlsjukdomar - hälften avlider på grund av detta. Nu är det möjligt att förhindra även denna allvarliga form av komplikationer, och det bör och ska vi göra.

I slutet av maj kom Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för diabetesvård. Behandling för att förhindra kärlsjukdom prioriteras nu högre än tidigare – en trea på en tiogradig skala, där ett är högsta prioritet. En prioritering mellan 1 och 3 innebär att hälso- och sjukvården bör behandla enligt rekommendationen - detta innebär i klartext ett "skall". Detta besked är självklart glädjande och skapar en bra utgångspunkt för bästa möjliga individanpassade vård. Men riktlinjer är inte tvingande. Nu behöver vi gå från ord till handling. 

Två uppmärksammade studier, LEADER på GLP1-analog Victoza och EMPA-REG på SGLT2-hämmare Jardiance, har visat att dessa minskar risken för hjärtkärlsjukdom och död med 22 procent respektive 38 procent. Samtidigt visar Socialstyrelsens egna siffror att landets 450 000 diabetespatienter kostar vården runt 9 miljarder kronor varje år, varav 92 procent av kostnaderna uppstår vid just diabeteskomplikationer såsom hjärtinfarkt eller stroke. En kostnad som har växt kraftigt det senaste årtiondet. Detta kan och ska undvikas.

Det finns alltså incitamentet ur både individ- och samhällsperspektiv att snabbt tillgängliggöra de kostnadseffektiva behandlingar som nu Socialstyrelsen prioriterar i sina riktlinjer. Men det är en utmaning. Decentraliserade läkemedelsbudgetar gör att förskrivande läkare på respektive enhet lockas att låta patienter stå kvar på äldre, billiga och riskfyllda - för att läkemedelsbudgeten ska hållas. Ofta tar det därför flera år innan nya riktlinjer visar på effekt i den faktiska vården. 

För att snabba på processen behövs samverkan och kunskapsutbyte mellan primärvården och sjukhusspecialister, diabetesläkare, endokrinologer och hjärtläkare. Som stöd, förutom riktlinjerna, har Sverige världens bästa diabetesregister, Nationella Diabetes Registret www.ndr.nu. Detta är ett fantastiskt underlag till kvalitetsarbete och ett verktyg i arbetet med att göra diabetesvården mer jämlik över landet. 

För att höja livskvaliteten för hundratusentals patienter och förebygga ökande samhällskostnader genom att personer med diabetes kan vara arbetsföra in i pensionsålder, måste nu större fokus riktas mot de komplikationer som orsakar störst skada. För detta krävs ett större engagemang från såväl vården som politiken. 

Därför föreslår vi: 

• Prioritera att snabbt tillgängliggöra de behandlingsalternativ som Socialstyrelsen rekommenderar för diabetespatienter. Detta innebär att läkemedelsbudgeten för dessa patienter nu behöver ökas. 

• Stärk samarbete och kunskapsutbyte mellan primärvårds- och sjukhusläkare. 

• Avsätt mer resurser till kvalitetsarbete för att öka jämlikheten i diabetesvården över hela landet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.