Debatt
Utanförskap
16 oktober 2020 kl 05:05

”Det är dags att bryta det digitala utanförskapet”

Corona-pandemin har satt ljuset på hur användbara digitala möten och e-tjänster kan vara. Samtidigt har utanförskapet bland dem som har svårt att använda digitala tjänster växt under samma period. Det krävs ökad kunskap och nya förhållningssätt för att bryta digitalt utanförskap, skriver ordförandena för Afasiförbundet, Sveriges Arbetsterapeuter och Svenska Logopedförbundet.

 

Det här är en opinionstext

Det har blivit svårare för personer med funktionsnedsättning att använda banktjänster och e-handla de senaste två åren. Det visar Post- och telestyrelsen (PTS) och Begripsams rapport ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019”. Undersökningen visar också att hälften av de tillfrågade med afasi i alla åldrar hade svårt att använda Bankid som är en portaltjänst för andra digitala tjänster. Det ska jämföras med befolkningen generellt där 6 procent har svårt att legitimera sig digitalt och då främst äldre. 

Kommuner, regioner, myndigheter och företag måste ta sitt ansvar och utveckla metoder att sprida information om digitala tjänster som är lätta att använda och som främjar en digital delaktighet för alla, exempelvis ansiktsigenkänning. 

Samhället måste också sluta räkna bort personer som har svårt att använda digitala tjänster som användare. Det är inte acceptabelt att ansvaret läggs på anhöriga eller andra att utföra digitala ärenden åt den som inte kan. Det skapar ofta en frustration hos den som inte kan och upplevs lika ofta som en börda av anhöriga som måste hjälpa. Personer med afasi och andra funktionsnedsättningar vill kunna använda digitala tjänster självständigt. 

Arbetsterapeuter och logopeder är professioner som har kompetens att bedöma de färdigheter och förmågor som krävs för att delta i digitala aktiviteter och kommunicera digitalt samt vad som behövs för att skapa en tillgänglig digital miljö och kommunikation. Resurser måste därför skapas för att dessa professioner på ett effektivare sätt ska kunna träna, stödja och utveckla digital kompetens och delaktighet hos personer med afasi och andra funktionsnedsättningar. 

Arbetsterapeuters och logopeders kompetens behöver också finnas representerad vid utveckling av digitala kommunikationsredskap och -system. Digitala plattformar har potential att vara mer flexibla och individanpassade om de från början utformas på rätt sätt. Ett exempel är individuella vårdplaner som med hjälp av digitala redskap enkelt skulle kunna anpassas av vårdpersonal med exempelvis bildstöd för att förtydliga budskapet.

Strukturerade e-hälsosamtal skulle kunna vara ett sätt att öka tillgänglighet till digitala tjänster. E-hälsosamtalet är en begränsad insats som kan leda till ökad delaktighet genom att patienten får kunskap om hur e-hälsa fungerar rent praktiskt. Trots detta erbjuds e-hälsosamtal i dag endast av enstaka vårdgivare och regionerna saknar en plan för att implementera arbetssättet på bred front. 

Digitala tjänster behöver även utvecklas så att de blir lättare att använda. Vi vill uppmana till att: 

  • lyssna på, och lär av, användarna! Gör användartester där de som har svårast med digitala lösningar inkluderas, 
  • utgå från att alla grupper i samhället vill använda digitala tjänster.
  • se till att skapa förutsättningar för att arbetsterapeuters och logopeders kompetens används effektivare för att bidra till en ökad digital delaktighet.

Det är hög tid att förändra förhållningssätt, ge ett effektivare stöd och utveckla digitala lösningar som är enkla och intuitiva att använda. Först då kan digitalt utanförskap brytas. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.