Hotet mot politikerna Läs mer

”Det är allas vårt ansvar att försvara demokratin”

Hot och våld mot politiker är en av demokratins största utmaningar. Risken är stor att de folkvalda undviker att stå upp för den politik de tror på för att undvika angrepp.

Dagens Samhälle redovisade 31 maj en egen undersökning där en majoritet av Sveriges kommunstyrelseordförande uppger att de utsatts för hot efter valet 2014. Kvinnliga KSO är särskilt drabbade.

Många KSO anser också att hoten tenderar att öka. Sedan tidigare har en rad studier, bland annat från Brottsförebyggande rådet och från Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen vid Göteborgs universitet, visat att hot och trakasserier dessvärre är en del av den politiska vardagen i svenska kommuner.

Även i sin mildaste form är respektlös kritik ett arbetsmiljöproblem för politiker. Att ständigt hantera påhopp förpestar de folkvaldas tillvaro och riskerar att flytta fokus från deras viktiga arbetsuppgifter.

Ett allt tuffare politiskt klimat kan leda till en utsållning där endast hårdhudade personer är hågade att ta på sig förtroendeuppdrag. Många vittnar om att det blivit allt svårare att rekrytera dugliga politiska kandidater, och ett skäl till det är uppdragens utsatthet.

Den farligaste konsekvensen är dock när hoten påverkar politikens innehåll. Ansvarfulla politiska ledare måste ibland fatta svåra men nödvändiga beslut, även när dessa beslut är djupt impopulära i vissa grupper. Inte minst krävs det mod att våga värna rättsstaten, humanistiska värden och skydda utsatta minoriteter.

Att politiker utsätts för hot, trakasserier och våld när de tar detta ansvar är en av demokratins största utmaningar. Risken är stor att de folkvalda – medvetet eller omedvetet – undviker att stå upp för den politik de egentligen tror på för att undvika angrepp från missnöjda medborgare.

Utvecklingen är inte specifik för svenska kommuner utan en del av en internationell samhällsförändring där ett par samtida trenders effekter förstärker varandra: En trend är tendensen att lägga skulden för svårlösta samhällsproblem på demokratiska institutioner och dess ledare. Etablerade politiska partier har motvind på många håll och populister med till synes enkla lösningar på svåra problem vinner mark. 

Den andra trenden är förflyttningen av det politiska samtalet till Internet och sociala medier. E-demokratin ökar delaktigheten och antalet röster i debatten – men den medför också ett underskott på respekt och empati i samtalet. Delar av sociala media utgör ett eldorado för oredigerat hat och hot som kan framföras till andra medborgare och politiker anonymt och utan efterräkningar.

Det är inte svårt att föreställa sig vilket samhälle vi kan få om dessa trender förstärks ytterligare. Den som följer internationell nyhetsrapportering vet att det inte är något orealistiskt scenario – ens i väletablerade demokratier – att auktoritära ledare kan komma till makten, stödda på högljudda missnöjda minoriteter.

Men utvecklingen är inte oundviklig. Svensk demokrati och förvaltning åtnjuter fortfarande ett högt medborgerligt förtroende. En klar majoritet av svenska folket är trots allt nöjda med hur demokratin och den offentliga servicen fungerar i kommunerna, och de står bakom demokratins kärnvärden. Och om det stora flertal medborgare som stödjer vårt demokratiska statsskick också förmår mobilisera sig och stå upp mot nättrollen kan kanske det politiska samtalet hyfsas.

Politikerna måste förstås själva också ta sin del av ansvaret – inte minst genom att föregå med gott exempel och inte låta sig dras med i respektlösa diskussioner och ge igen med samma mynt. Massmedia har ett stort ansvar att skildra politiska processer inte bara när de misslyckas, utan också i de många fall när allt fungerar som det ska. Många medborgare som följer nyhetsrapporteringen får endast höra talas om kommunpolitiska frågor när problem uppstår eller skandaler briserar.

Vi är alla beroende av att våra politiska ledare har modet att föra den politik som våra många samhällsutmaningar kräver. Och det är därför också samtliga medborgares ansvar att försvara demokratins aktörer och institutioner när de angrips – och ge dem den respekt och den erkänsla de förtjänar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.