Sjukvård

Den svenska sjukvårdens styrsystem har havererat

Det uppmärksammade läkarupproret och nu senast Britt-Marie Ahrnells hjärtskärande skildring i Dagens Samhälle inifrån cancervården är två exempel som visar att styrsystemen i sjukvården har havererat. Nu måste debatten handla om vilka mål som egentligen ska styra sjukvården.

Den 18 juni 2013 startar två unga läkare ett upprop mot ett sjukvårdssystem som inte styr efter patientens behov. De anser att de tillföljd av hur sjukvården styrs inte har möjlighet att ge patienterna den vård de behöver. De är inte ensamma om denna bild. Kritiken kommer ifrån patienter, anhöriga, professionen, myndigheter och vårdföretag. Senast ger Britt-Marie Ahrnell, hustru till cancersjuke Rolf Edman, en hjärtskärande skildring i ett öppet brev publicerat i Dagens Samhälle (nr 24/2013) av hur omhändertagandet av hennes man brast. Berättelserna må variera men alla är överens om en sak – det handlar om ett genomgående systemfel i hälso- och sjukvården i Sverige i dag. Om ett ”prislappssystem” som styr vårdinsatserna mot korta läkarbesök och sönderslagna vårdkedjor, och där effektiviseringar har blivit synonymt med besparingar.

Detta har blivit startskottet för den kanske viktigaste diskussionen om svensk sjukvård de närmaste 10 åren. Nämligen, vad ska svensk sjukvård egentligen göra?

Sjukvården, privat som offentlig, styrs utav mål. Utifrån uppfyllelse av dessa mål kommer verksamheten att ersättas. Hälso- och sjukvården anpassar sin verksamhet efter dessa mål. Därför blir de politiska besluten kring vilka mål sjukvården ska styra mot helt avgörande när vi diskuterar hur sjukvårdens uppdrag ser ut och formuleras. Men innebär dagens mål som regeringen och landstingspolitiker satt upp för sjukvården om ”betalt per läkarbesök” att patienternas hälsotillstånd förbättras fortare? Inte nödvändigtvis. Studier som jämfört olika ersättningssystem, exempelvis Boston Consulting Groups rapport från maj 2013, visar tydligt att system som ersätter sjukvården för utförd åtgärd inte bara kostar mer än värdebaserade ersättningssystem. De innebär även sämre resultat. Stockholms läns landstings ersättningsmodell, Vårdval Stockholm, lyfts fram som ett exempel på detta.

Vi ser även hur dagens ersättningssystem för exempelvis läkemedel gör att nya behandlingar inte tas upp av vården eller försenas kraftigt. När de enskilda vårdenheterna får ta kostnadsansvar för enskilda läkemedel blir det svårt att använda nya läkemedel som är dyrare än äldre utan att enhetens ekonomiska resultat äventyras. Följden blir en osäkerhet om behandlingar genomförs på medicinska eller ekonomiska grunder och att vården inte lever upp till sitt utvecklingsansvar.

Vi Socialdemokrater menar att sjukvården behöver gå från dagens prislappssystem, som ersätter för utförda åtgärder och kortsiktiga mål, till ett värdebaserat ersättningssystem som sätter patientens hälsonytta främst. Hela vårdbehandlingar, så kallade vårdepisoder måste vara det som ska ersättas och inte enskilda insatser. Vi menar att det skulle främja det arbete som vi ser som sjukvårdens främsta uppgift – att göra patienterna friskare. För att återkomma till den inledande frågan; vad ska sjukvården egentligen göra så är svaret förvånansvärt enkelt. Sjukvården ska förbättra hälsotillståndet för patienten. Men för att kunna göra detta måste sjukvårdspersonalen få ha som huvuduppgift att se till patientens hela behov av sjukvård och inte bara tvingas fokusera på uppstyckade delar av vårdkedjan. Ett ersättningssystem kan lätt skada mer än att stödja. Det är därför så viktigt att veta vilka mål man som politiker vill styra mot.

Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting kommer under hösten arbeta fram konkreta förslag tillsammans med profession, forskning och sjukvårdens aktörer på nya styrmodeller och ersättningssystem som främjar patientens hälsonytta, effektiv resurshushållning och utveckling. Det är på inget sätt de enda åtgärderna som måste till, men jag är övertygad om att det är ett första steg mot en sjukvård som får göra det den ska med patientens bästa för ögonen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.