Debatt
Lärare
15 januari 2020 kl 05:00

Den onödiga dokumentationen i skolan måste bort

Lärarförbundet kräver att regeringen tillsätter en utredning för att lätta på dokumentationskraven i skolan. Vi vill även att varje skolhuvudman rensar bort krav på dokumentation som inte har stöd i de statliga författningarna, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Det här är en opinionstext

Johanna Jaara Åstrand
förbundsordförande Lärarförbundet

Svensk skola har under långt tid gradvis skapat en alltmer styrd och administrativt inriktad lärarroll. Jämför vi med situationen för ett par decennier sedan präglas lärarrollen och förskollärarrollen i dag av många fler krav på en omfattande dokumentation av elevernas och barnens lärande.

En undersökning som Lärarförbundet genomfört i samarbete med Novus visar att lärarna själva menar att de är tvingade att ägna tid åt att dokumentera sådant som inte är relevant eller betydelsefullt för elevernas lärande och kunskapsresultat. De tillfrågade lärarna uppger att i genomsnitt 45 procent av den utförda dokumentationen inte är ändamålsenlig.

Lärarförbundet har tillsammans med Novus genomfört ett antal undersökningar om lärares dokumentationsbörda. Det sammanlagda resultatet är bestickande:

  • 6 av 10 lärare anser att mindre administration och lägre krav på dokumentation är den viktigaste åtgärden för att minska arbetsbelastningen.
  • Nära 4 av 10 lärare överväger att sluta som lärare på grund av dokumentationskraven.
  • Drygt 8 av 10 lärare instämmer i att dokumentationskraven gör dem stressade.
  • Nära 8 av 10 lärare anser att dokumentationskraven minskar deras arbetsglädje.
  • Om dokumentationskraven minskade skulle 9 av 10 lärare använda tiden till bättre planering av undervisningen.

Dokumentationen stjäl alltså tid från värdefull planering och uppföljning av undervisningen. Den medför till och med att lärare överväger att lämna yrket och riskerar att bidra negativt för att få fler att vilja utbilda sig till lärare. Till det ska läggas att lärarna själva uppfattar nära hälften av det som dokumenteras som icke-ändamålsenligt.

Betyder detta att elevernas kunskaper inte ska dokumenteras? Nej, viss dokumentation är oumbärlig, men dokumentationen måste självfallet vara ändamålsenlig. Att till exempel samma uppgifter dokumenteras flera gånger i olika system, både analogt och digitalt, bidrar till en helt onödig arbetsbelastning.

Alla skulle vinna på att lärare har tid att planera sina lektioner, att sitta ned en stund extra med elever som behöver stöd eller att fundera över nya lektionsupplägg med kollegor. Det är när lärare använder tiden på det sättet som undervisningen blir som bäst. Men i dag slukas tiden av krav på att dokumentera onödiga saker, vilket både blivit ett arbetsmiljöproblem för lärarna och ett hinder som står i vägen för att eleverna ska kunna få den allra bästa väl förberedda undervisningen.

Dokumentation av kunskaper är typexempel på vad som borde ses som strikt professionell yrkesutövning utan yttre påverkan. Men i dag åläggs vi lärare att kartlägga alla elevers kunskapsutveckling vid styrda tillfällen oavsett behov. Det skulle behövas ett större respektavstånd från politikens sida i relation till den välutbildade lärarprofessionen – det vill säga färre och mindre detaljerade krav. Kvalitet och kunskapsresultat skulle vinna på det och fler skulle välja att bli lärare om friutrymmet för egna bedömningar var större. 

Lärarförbundet kräver, för det första, att regeringen tillsätter en utredning för att lätta på dokumentationskraven. För det andra att varje skolhuvudman granskar sina lokala dokumentationskrav och rensar bort krav på dokumentation som inte har stöd i de statliga författningarna.

Skolan behöver en mer tillitsbaserad styrning med ett begränsat antal mål och krav på återrapportering. Sverige behöver skapa en skola där lärarprofessionens behov av dokumentation formar system och rutiner. Inte tvärtom.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.