Bibliotek

Den femte statsmakten är viktigare än någonsin

När Vita Huset sprider alternativa fakta och nätet fylls av falska nyheter behövs en institution som står för fakta, oberoende och oförfalskade arkiv. Utredningen om en nationell biblioteksstrategi, som idag onsdag överlämnar en omvärldsrapport till regeringen, vill lyfta fram bibliotekens konstitutionella roll i detta demokratibygge. 
 

Timothy Snyder, professor i historia vid det amerikanska Yale-universitetet ställer de konstitutionella frågorna på sin spets. Snyder har skrivit årets kanske viktigaste bok, Om tyranni.

– Vilka var rädda för tyranni? frågar Snyder i sina föreläsningar. Hans svar är grundlagsfäderna
– Tyranni var ett ord de använde hela tiden. säger Timothy Snyder. Anledningen till att de var sjukt oroliga är att de visste, historiskt, att demokratier och republiker misslyckades. De var medvetna om Roms antika historia, att republiker utvecklas till herravälden. De skapade institutionerna efter bästa förmåga, med så många ”checks and balances” som möjligt. 

Nu testas hela det konstitutionella bygget. Klarar självständiga motkrafter att balansera tyrannens försök att välta demokratin över ända? Om den verkställande makten är presidentens – vad kan då lagstiftarna, domstolarna och den fria pressen, de balanserande statsmakterna, göra för att skydda demokratin? Vad kan medborgarna göra? 
Dagen efter att Trump installerats fylldes världens gator av demonstranter. I Washington var många av de protesterande bibliotekarier. Några av parollerna var dessa: 

– Alternativa fakta? 
– Kolla med biblioteket! 
– Falska nyheter? 
– Tala med en bibliotekarie! 

Denna biblioteksaktivism har upptagit oss mycket när vi skrivit en omvärldsanalys som grund för en nationell biblioteksstrategi. Åsiktsfrihet är en av grunderna för en fungerande demokrati. Biblioteken förser dem som vill bilda sig en uppfattning med underlag och kunskap. Det är dags att se biblioteken för vad de är i detta statsbygge, en femte statsmakt

I Sverige talar vi om pressen som den tredje statsmakten. Men det blir problematiskt med olika ordningstal för den fria pressens roll i en demokrati i Sverige och USA. Vi väljer därför att kalla biblioteken för den femte statsmakten. Detta har bäring också på det senaste årets biblioteksdebatt. Biblioteken ska vara en plats där besökarna ostört ska kunna söka och finna information och kunskap, men också en plats för möten och samtal. Som två viktiga JO-utlåtanden i sommar visar ska biblioteken ge denna information med neutralitet och oväld, och inte välja eller välja bort skrifter utifrån de åsikter som där framförs. 

Vi ser att nationalbibliotekets roll och uppgift behöver förtydligas och stärkas. Vi ser att flera regionbiblioteks verksamhet fått stryka på foten i kultursamverkansmodellen, samtidigt som regionbiblioteken borde kunna spela en stor roll i utveckling av folkbiblioteken.

Vi formulerar skarp kritik mot de kommunala och privata skolhuvudmännens oförmåga att organisera en rimlig och önskad skolbiblioteksverksamhet. Trots entydiga forskningsresultat om skolbibliotekens betydelse för elevernas lärande, trots obligatoriska bibliotek i skollagen, trots skärpta skrivningar i läroplaner och instruktioner för Skolinspektionen och trots extra miljoner i statsanslag står en majoritet av landets elever utan försvarlig skolbiblioteksverksamhet. 

Högskolebibliotekens betydelse för forskning och högre utbildning kan inte överskattas, med framväxt av publicering med öppen tillgång och möjligheter till databehandling av stora mängder text och forskningsdata. Men internationella förlagsoligopol försvårar informationsspridning och den europeiska upphovsrätten behöver förändras.

Den digitala utvecklingen har trots vad man kunnat tro inte lett till en utjämning av biblioteksresurserna. Samtidigt fyller biblioteken med stor framgång viktiga uppgifter för till exempel läsfrämjande, integration och digital kunskap. Biblioteken behövs idag mer än någonsin. Men en hel del behöver göras för att allt ska fungera som det borde.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.