Regeringen vill slopa överskottsmålet Hela debatten

Debatt om finanspolitiken låg från båda hållen

Det är talande för den utomordentligt låga debatten om finanspolitiken att varken socialdemokrater eller alliansföreträdare under fjolårets riksdagsval ville förklara hur underskottet i statens finanser till slut ska betalas.

SLUTREPLIK. Timbros chefekonom Jesper Ahlgren anklagar i artikeln ”Regeringens 'investeringar' ger en utgiftsexplosion” mig för att ”skriva om historien” och bortse från Alliansregeringens olika stimulansåtgärder under finanskrisens inledningsskede. Han påpekar att det offentliga sparandet faktiskt försvagades med fyra procentenheter av BNP under denna tid. 

Nu känner säkert Ahlgren till att det gängse sammanfattande måttet på finanspolitikens inriktning är det strukturella eller konjunkturrensade budgetsaldot. Det faktiska saldot reflekterar i hög grad konjunkturens ”automatiska” inverkan på de offentliga finanserna och inte den aktiva finanspolitikens effekter på konjunkturen.

Självklart vidtog regeringen flera expansiva åtgärder under krisen (av vilka Ahlgren nämner några) men också åtgärder som stramade åt ekonomin. Den sammantagna effekten blev dock åtstramande. Här finns det en rad oberoende beräkningar att luta sig emot. 

Industriländernas samarbetsorganisation OECD beräknar att Sverige stramade åt de offentliga finanserna med 0,4 procentenheter av BNP under åren 2007-09 medan världens industriländer i genomsnitt bedrev en expansiv politik motsvarande nästan 5 procent under samma tid. EU-kommissionen och Internationella valutafonden gjorde liknade bedömningar. Finansdepartementet gjorde för övrigt samma bedömning när det begav sig. Socialdemokraterna ansåg då att regeringen var för slösaktig. Ett exempel på det ovärdiga tjuv- och rackarspel som har präglat den partipolitiska debatten om finanspolitiken.

Alliansregeringen började sin expansiva politik först 2010 när tillväxten redan hade kommit igång. Man bromsade i uppförsbackarna och gasade i nedförsbackarna, vilket var dålig politik. De åtgärder som genomfördes efter 2010 var varaktiga och ofinansierade och har därmed bidragit till uppkomsten av ett strukturellt underskott. Detta är inte någon katastrof men det är signifikativt för den utomordentligt låga debatten om finanspolitiken att varken socialdemokrater eller alliansföreträdare under fjolårets riksdagsval ville förklara hur detta underskott till slut skulle komma att finansieras.

Jag skulle gärna se att eventuella expansiva åtgärder som eventuellt vidtas framöver antingen är av tillfällig karaktär eller att deras framtida finansiering klargörs.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.