Debatt
Klimat
19 januari 2018 kl 11:47

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

De unga måste rädda klimatet

Vänta inte på att föräldragenerationens polletter ska trilla ner, det kommer att ta för lång tid. Kräv av politikerna att ni ska få hälsosam vegetarisk mat i skolorna som smakar bra och räddar klimatet, är Jonas Paulsson, Köttfri måndags uppmaning till Sveriges unga.

Det här är en opinionstext

Redan om 20 år kan vi, enligt SMHI, få uppleva hur jordens medeltemperatur passerar det så kallade tvågradersmålet. Dagens unga riskerar att under sina liv få leva med de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.

2010 rapporterade FN:s klimatpanel UNEP att vi omgående och drastiskt måste minska konsumtionen av kött-och mejeriprodukter för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. Men både komikern Henrik Schyffert och klimatminister Isabella Lövin (MP) tycker att köttfrågan är komplicerad. Kanske skulle Lövin och Schyffert tycka att frågan var enklare om de var yngre eller inte hade lika mycket makt.

2017 var globalt sett det näst varmaste året som någonsin uppmätts. Frankrikes president Emmanuel Macron konstaterade under klimattoppmötet i december att världen håller på att förlora kampen mot klimatförändringarna. Under 2017 visar dessutom preliminära siffror att Kinas utsläpp ökade med 3.5 procent.

För två tusen år sedan konstaterade en vis man att ju mer makt som man har desto sämre känsla har man för rätt och fel. För svenska ungdomar verkar köttfrågan inte vara komplicerad.

Var femte ung tjej är vegan eller vegetarian i dag enligt en undersökning från Världsnaturfonden WWF. De flesta är det på grund av oro för klimatförändringar. Men dagens unga är inte maktlösa. Köttindustrins stora skräck är att ungdomarna ska inse hur mycket makt de har.

I den amerikanska branschtidningen Beef magazine förfasar sig en ledarskribent över hur McDonalds i Sverige och Finland har infört en vegansk hamburgare. Kanske mest allvarligt ser skribenten på ett uttalande från McDonalds Sverige:

As the main ingredient is plant-based, the McVegan is considered to have a smaller climate impact.

Detta får skribenten att konstatera att man håller på att förlora debatten.

Det stora klimatproblemet med kött och mjölk är att den mark som används för att producera animalier förhindrar att denna mark används till att binda in koldioxid i form av växande träd och skog. Detta är nämligen ett av de billigaste sätten att minska halten koldioxid i atmosfären. Ett hektar skog lagrar i genomsnitt cirka 400000 kg koldioxid. Detta motsvarar utsläppen från förbränning av ungefär 160 000 liter bensin. Det globala genomsnittet visar att ett hektar producerar ungefär 30 kg nöt- eller lammkött per år. Även om vi tar hänsyn till att marken producerar kött under många år innebär den förlorade kolinlagringen i skog ett koldioxidutsläpp på ungefär 150 kg per kg kött. Detta motsvarar utsläppen från 60 liter bensin. (Stefan Wirsenius, docent på Chalmers)

Omkring en tredjedel av de betesmarker i världen som i dag används för nötkött- och mjölkproduktion var en gång täckt av naturskog som inte bara lagrade in mycket koldioxid utan även var rik på biologisk mångfald. Om vi som klimatåtgärd lät dessa marker återgå till skog skulle 450 miljarder ton koldioxid bindas in från atmosfären. Detta motsvarar cirka 15 års utsläpp från all fossilbränsleanvändning i världen. Kostnaderna för att åstadkomma detta skulle vara relativt små, särskilt jämfört med andra åtgärder.

I stället för att vänta på att föräldragenerationen med Isabella Lövin och Henrik Schyffert ska börja ta ansvar för att minska svenskarnas kött och mjölkkonsumtion kan svenska ungdomar göra det själva. En klar majoritet av svenska kommuner och skolor har sedan länge inför köttfri dagar. Nu är det upp till svenska elever som oroar sig för klimatförändringarna att kräva mer vegetarisk mat.

Kräv att skolmjölken ersätts med växtbaserade alternativ. Kräv av politikerna att ni ska få hälsosam vegetarisk mat i skolorna som smakar bra och räddar klimatet. Om inte ni kräver det kommer era föräldrar inte att göra det förrän det är försent.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.