De statliga myndigheterna kan bli mycket effektivare

Alliansregeringen har nyligen presenterat ännu en offensiv budget som möjliggör en högre ekonomisk tillväxt och fler jobb i Sverige. Regeringen avser att sänka skatten genom dels det femte jobbskatteavdraget och dels genom att höja brytpunkten för den statliga skatten. En kvällstidning på vänsterkanten menar att det riskerar att göra den offentliga servicen sämre, men är det en sanning? Nej. Dels är det inte sant därför att ingen regering har gett högre statsbidrag till kommuner och landsting men dels måste nu en diskussion starta om hur skattemedlen används. Går det att få mer verksamhet av de skattemedel som står till förfogande?

Alliansregeringen har varit skicklig på att hålla nere statens kostnader. Sedan makttillträdet 2006 har förvaltningskonsumtionen endast ökat med 1 procent per år.  

Inrättandet av Statens servicecenter den 1 juni 2012 med verksamhet i Gävle och Östersund är ett led i regeringens arbete med att minska administrationskostnaderna och öka effektiviteten i statsförvaltningen. För att i högre grad uppfylla effektiviseringspotentialen bör betydligt fler myndigheter ansluta sig till servicecentret än hittills.

I dag hanterar Statens servicecenter löneadministrationen för 15 procent av statsförvaltningens anställda och den övriga ekonomiadministrationen åt 12 procent av myndigheterna. Bland de större kunderna finns Skatteverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Kronofogden och Lantmäteriet.

Regeringens mål är att 25 procent av statsförvaltningen, mätt i antalet anställda, ska vara anslutna till Statens servicecenter vid utgången av år 2015. Huvuddelen av alla myndigheter bör vara anslutna vid utgången av år 2020. Ju fler myndigheter som ansluter sig, desto större blir stordriftsfördelarna. Effektiviseringspotentialen, räknat på förändringen av antalet årsarbetare, bedöms uppgå till 33 procent. Om 25 procent av statsförvaltningen ansluts innebär det en årlig besparing på cirka 55 miljoner kronor. Om 85 procent ansluts blir den årliga besparingen cirka 300 miljoner kronor. Genom att använda servicecentrets tjänster ökar också framförallt myndigheternas möjligheter att fokusera på sin kärnverksamhet.

Flera länder som har kommit längre än Sverige på det här området har mycket positiva erfarenheter av att samla statsförvaltningens löne- och ekonomiadministration i servicecenter, till exempel Finland, Danmark, Norge, Holland och Kanada. Samma sak gäller i näringslivet för de flesta stora svenska koncerner som också har inrättat liknande servicecenter. Idén är lika enkel som klok. Låt den som är specialiserad och har hög kompetens sköta administrationen.

Statens servicecenter har utvecklat standardiserade processer för löne- och ekonomiadministration. Man har även tagit fram förslag på utveckling av e-tjänster för diarieföring och arkivering av inkommande, utgående och upprättade handlingar, vilket kan ge ytterligare besparingar på hundratals miljontals kronor.

Anslutningstakten går långsammare än planerat. Därför kan det finnas skäl att överväga att tydligare styra myndigheterna mot en anslutning. Hittills har regeringen valt att den ska ske frivilligt. I näringslivet har de flesta stora svenska koncerner sedan länge samlat sin löne- och ekonomiadministration i servicecenter. Nu är det dags att koncernen svenska staten på allvar gör samma sak. Varje månad som går utan att staten effektiviserar sin administration är en förlust genom att de ekonomiska resurserna inte används där de gör störst nytta, i den egna verksamheten. 

Genom en effektivare statlig administration så handlar det om hundratals miljoner som kan gå till bättre offentlig verksamhet. En positiv bieffekt är dessutom att det skapar värdefulla arbetstillfällen utanför Stockholm.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.