Statsbidrag

De riktade statsbidragen är ett styrningshaveri

Att försöka styra kommuner och regioner med över 200 statsbidrag är inte ett optimalt sätt att utnyttja statens resurser. Det minskar genomslaget för den statliga styrningen och försvårar för kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt, skriver Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren och utredare Peter Ehn.

Statskontoret har nyligen presenterat två rapporter som visar hur den statliga styrningen av kommuner och regioner ökar både i omfattning och detaljeringsgrad. Ökningen gäller i princip alla typer av statlig styrning, bland annat den som sker med hjälp av riktade statsbidrag. Det fanns under året över 200 olika statsbidrag till kommuner och regioner, varav de allra flesta var riktade bidrag. Det är också de riktade statsbidragen som kommuner och regioner ser som mest problematiska.

Av vår analys framgår att kommuner och regioner förstår och accepterar att staten ibland kan behöva använda riktade statsbidrag för att påverka den kommunala verksamheten. Bidragen riktar sig också mot relevanta problem och påverkar väsentligt kommuners och regionernas verksamhet. Problemet är den stora mängden bidrag och hur de är utformade.

Utformningen av bidragen kan bland annat leda till att kommuner och regioner i vissa fall känner sig tvingade att göra prioriteringar som de bedömer som mindre ändamålsenliga. Exempelvis kan ett statsbidrag syfta till personalförstärkningar inom en viss verksamhet. Personalbehovet ser dock olika ut i landet. Vissa kommuner och regioner kan ha helt andra behov än de som bidraget är riktat mot. Tidpunkten för bidragen kan också komplicera kommunernas och regionernas planering. Det är ofta oklart om, eller när, ett beslut om ett nytt statsbidrag kommer att fattas. Besluten kommer också i många fall sent i förhållande till den kommunala sektorns budget- och planeringsarbete. En konsekvens kan bli att de satsningar som staten gör kan tvinga kommuner och regioner till hastiga omprioriteringar.

Små kommuner som generellt sett har störst behov av stöd från staten har svårast att hantera den stora mängden riktade bidrag. Vissa kommuner kan sakna resurser att överblicka vilka bidrag som finns att söka och missar därmed att ansöka. Många mindre kommuner uppger också att de inte alltid hinner planera för att uppfylla statsbidragens krav och att de därför avstår att söka eller missar hela eller delar av bidragen. I vissa fall blir den administrativa hanteringen oproportionerligt stor i förhållande till de pengar som kommunen kan få. Det kan exempelvis gälla vissa bidrag som betalas ut efter antal kommuninvånare.

Kommunen eller regionen måste ha ett helhetsperspektiv på sin verksamhet. Det innebär att de måste hantera den stora mängden statsbidrag samlat i sitt planerings- och budgetarbete och i de avvägningar och prioriteringar som alltid måste göras. Problemet är att när bidragen blir väldigt många blir det svårt för den enskilda kommunen eller det enskilda regionen att bedriva verksamheten på det sätt som utifrån de förutsättningar som finns i just den kommunen eller regionen är det bästa.

De problem med den statliga styrningen av kommuner och regioner som lyfts i våra rapporter ligger i linje med tidigare iakttagelser – den statliga styrningen är för omfattande och detaljerad. Att försöka styra kommuner och regioner med över 200 statsbidrag är inte ett optimalt sätt att utnyttja statens resurser. Det minskar genomslaget för den statliga styrningen och försvårar för kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt.

En slutsats av våra rapporter är att i regeringens arbete med att utveckla styrningen av den offentliga verksamheten bör styrningens effekter på kommunernas och regionens möjligheter att bedriva verksamheten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt särskilt uppmärksammas. Färre och klokare utformade statsbidrag kan då vara ett sätt att åstadkomma en mer effektiv styrning – för både staten och den kommunala sektorn.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.